Vi jobbar, jobbar och jobbar och har inte så mycket tid över att träffas som kanske skulle vara önskvärt. Eftersom att vi båda arbetar kvällar och helger så får man bara försöka pussla ihop det så någon kan vara hemma med lillan, eftersom att det tyvärr bara finns dagis måndag till fredag 6-17. Råskinn har ju ett fast jobb så jag tar det timmar som det finns möjlighet för mej att jobba. Om ett par helger så jobbar vi båda så jag tänkte lillan kunde åka upp till Norrland en vecka eller två. Träffa pappa och lite släkt. Ack vad jag bedrog mej. Hennes pappa erbjöd sig att ha henne i nästan en hel vecka, då är det ju dessutom nästan 2 dar som går bort i restid. Så jag blir mest sittande hemma och förgås av tristess. På jobbet kommer man ju iaf ut lite och får träffa vuxna människor. Det gör att jag saknar Norrland lite. Där uppe fanns det ju alltid nåt att göra om jag var ledig på helgerna istället för att sitta ensam hemma. Nu består den sociala samvaron av att hälsa på tanterna på ICA och att lämna lillan på dagis ett par timmar i veckan. Förhoppningsvis är det övergående. Verkar ju iaf inte som att lillan kommer att åka upp så mycket som vi trodde från början eftersom att hennes pappa tyvärr inte har tid, allt har en prioritering och barn kommer visst långt ner på hans lista. Stackars lillan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar