fredag 28 november 2008

We did it!!!!!!!!!!

Äntligen!!! Det här som vi väntat och laddat för det sista veckorna är äntligen gjort! Premiären för våran julshow har gått av stapeln och allt var underbart!!! Det är sånt är som gör det värt timmar av slit, att presentera en bra show... I morse skulle vi få sovmorgon, men eftersom att bussarna går lite taskigt så åkte jag ändå upp i tid. "Sång-Emma" och HoFfe var redan där och fixade lite med ljus, backdropen och lite pynt och sånt. Genrepet var en riktig katastrof... Saker lät fel och steg glömdes...aj aj aj... Av nån konstig anledning var det som att det bara inte skulle sitta. Helt plötsligt har man glömt allt man lärt sig under de sista veckorna... Efter lite pekpinnar och tragglande från "the Hoffmaister" så fick vi ledigt...

Alla försvann ner på boendet... På väg dit fick jag ett så underbart sms av Råskinn att jag bara smälte.. Lallade runt som ett litet fån på rosa moln.. F**n vad jagälskar den karl´n... Tjejjerna tyckte ändå jag skulle försöka laga middag.. Emma och Tina stod för råvarorna och jag lagade mat till oss... Dom tyckte jag skulle hälsa Råskinn att det var gott..;) Lånade Emmas dusch och sedan var det allmän smink-stuga..hann ändå inte klart utan fick fortsätta senare...

När vi väl var uppe bakom scenen igen så var det bara det vanliga =vänta, vänta, vänta.. Ner en snabbis och sjöng en vacker liten julsång för gästerna och sedan upp och fortsätta vänta... Så till den milda grad att jag faktiskt blev lite överrumplad när tecknet kom att vi var på g.... Springa ut, greppa micken och försöka komma upp på scenen och försöka att inte slå ihjäl sig i brådskan... Min första insats var väl sådär... Inte riktigt nöjd själv med vad jag presterade, men rodde hem det iaf... Vi var mycket bättre än på repet..Nåt som irriterar mej lite är att jag vet att jag kan mer men var lite låg i både fokus och energi..bättre om man inte låter saker påverka en så mycket utan man bara gör sin grej no matter what.. Kommer bli bättre i morgon, och då kommer Råskinn vara där...då har jag ju verkligen nån jag drömmer om i tusen och en natt på plats och det känns helt ok..

Han ringde efter showen (jag hade tänkt lifta till byn med Emmas släktingar) och sa att han var på väg upp att hämta mej.. Underbart eller vad..:) Nu när man kommer hem så försöker man varva ner lite. Svårt när man som alltid efter en premiär har adrenalinet på top och aldrig vill sova....fast det där polartäcket drar ganska bra...

torsdag 27 november 2008

I morgon = Dagen D


Jo morgon har vi premiär för våran julshow. Ska bli riktigt roligt. Repet i dag höll bra klass och det känns ganska säkert...fast lite nerver har nog alla... Märks att det är lite press för en del har nerverna utanpå kroppen och stämningen kan ibland bli ganska vass, alla lär sig så småningom och man får ibland lägga band på sig för att hålla tungan i styr. Att jag är en ordningsmänniska är ganska svårt att kombinera när det är en massa strul runt omkring. Självklart att alla ska hålla rätt på sina egna saker men det kommer ändå vara nån som saknar nåt när det behövs, då får man lösa det lite snabbt... Som idag, jag tänkte vara smart och flytta alla mina saker som jag behövde bakom scenen. Går igenom väskan och hänger det jag skall ha över stolen framför. När jag kommer bakom så börjar jag plocka upp allt och upptäcker att min tröja till grundkostymen fattas!! Den hade jag 10 minuter innan lagt ner i samma påse som byxorna men nu var den spårlöst borta!! Panik!! Letar igenom väskan 3 ggr och kollar igenom alla mina övriga kläder utan resultat... Sen visade det sig att tröjjä**ln glidit ur påsen och hamnat bland Annas kläder som låg på stolen framför...*suck*... Sånt gillar jag inte eftersom när man behöver det så måste det finnas på plats och jag bruka alltid veta vart jag har allt.. Vi filmade idag när vi körde teniskt rep. Tyvärr så var jag tvungen att åka lite tidigare så jag hann inte se filmen, tänkte försöka se den i morgon och se om man behöver ändra på nåt..alltid bra att veta.. Förresten så åkte HoFfe kollektivtrafik hem idag. Wow.. Trodde vi inte om honom.. Snäll och smörig elev som man är och fikar efter ett V.G så betalade jag resan åt honom.. Man kan alltid försöka iaf.. Med lite tur så kanske jag kan övertala honom att skriva en schlager till mej..*asg*
Ikväll hann jag med en barnkalas också... Eller barn och barn.. Brorsans äldste grabb fyllde 14 och är nu typ nästan lika lång som mej. Känns som igår han bara var en liten parvel. Man ser på barnen hur fort tiden går för själv märker man inte av det..
Stackars Råskinn höll på att få spatt i morse. När han vaknade så singlade snön ner i ett rasande tempo så lappmöglet har ökat ännu mer.. Blir förmodligen sent för mej i morgon och på lördag men det är ju ändå bara vi vuxna hemma i helgen så det ska bli trevligt..;)

onsdag 26 november 2008

Jag älskar julen och tomtar....


Jo jag har alltid gillat julen. Min farmor samlade på tomtar i alla möjliga och omöjliga utföranden. En hobby som även jag ärvt, nu börjar det närma sig 400... När man får plocka fram alla ljusslingor, ljusstakar, tomtar, granar och andra attiraljer. När man stressar så hjärtinfarkten närmar sig med stormsteg för att man ska hinna köpa alla klappar, baka pepparkakshusen, koka skinkan och allt annat ståhej. På kvällen när man får sätta sig i soffan och njuta av det så mår jag riktigt bra... Julafton är enda dan på året då jag vill ha snö, annars får det gärna vara grönt och plusgrader.. Undrar om Råskinn passar i tomteluva?;)

Dags för idet.


Jo har ju blivit lite kyligt då.. -11 igår kväll och dom har lovat kallare till helgen. Har kommit på att dom bilar som folk kör här uppe måste vara födda i norrland!! Det är enda förklaringen eftersom att Råskinns bil frusit sönder (sönder på riktigt) tydligen nån fjäder som inte gillade kylan.. Eftersom att dom andra bilarna håller så måste det vara så att dom är vana vid kylan från födseln och inte påverkas lika mycket....
Idag har vi repat hela dan. Petat lite här och tyckt till lite där... Kommer med all säkerhet att bli ruskigt bra och ser verkligen fram emot fredagen. Saker börjar sitta som dom ska...enda problemen jag har är att jag har ingen aning om vilka kläder jag ska ha eller hur jag ska ha håret.. Kan bli intressant eftersom jag verkligen avskyr att vara ute i sista minuten. Gjorde "inbrott" på HoFfes kontor så vi äntligen fick tag på våra scenbrallor... Ingen verkar riktigt haft koll på vart dom varit också stod dom helt enkelt i en kartong hos honom... Slår vad om att nätstrumpbyxorna ligger där nånstans också..

tisdag 25 november 2008

Man ska ju inte tvivla....

Igår hände nåt intressant. Råskinn skulle som vanligt laga lite mat här hemma. Han tar en massa saker som jag aldrig skulle kunna drömma om att använda just pga att jag inte tycker att dom smakar gott, och ska göra en sås på det!! Jag erkänner att jag till en början var väldigt skeptisk. Varför jag tvivlade vet jag egentligen inte eftersom jag har fullt förtroende för honom och vet att han gör en massa bra saker. På nåt vis lyckades han blanda alla dom där (i mina ögon) mindre bra sakerna och fick till en helt underbart god sås!! Eller så fintade han mej och körde "Blå band" när jag inte såg på..;)

Årets julklapp

Känns som att vett och intelligens ligger högt upp på den listan eftersom det verkar vara dåligt ställt med det hos somliga... Legat på minus vad gäller energin och fokus har inte varit på scenen, så det känns som att morgonen gick mindre åt h**et. Veronica kom upp strax innan lunch och vi körde lite grundläggande smink, det var ganska skönt att slippa tänka så mycket. Trött så det räcker och blir över. Fick ett smärre utbrott över att bli väckt av telefonen kl 4 på natten..och det var inte pga svartsjuka för att hon ringde utan snarare det att man helt enkelt inte gör så..folkvett kallas det.. Det jäkliga var att Råskinn tog åt sig och menade att det var hans fel som inte stängt av ljudet på telefonen... Jag menar att det var hennes fel som inte fattar att man inte ringer till folk mitt i natten... Ibland händer det att reptilhjärnan kickar in lite väl snabbt och då är man väldigt långt borta från både förståelse och överseende.. jo dom kommer förmodligen alltid att ha kontakt med varann så det är bara för mej att svälja och gilla läget även om jag inte tycker om det..för jag skulle aldrig ge upp honom bara för att han inte vill klippa banden med henne... Han betyder för mycket för det och jag litar på att han aldrig skulle svika mej. Att han dessutom pallar att vara i arktis utan allt för mycket klagomål gör det bara ännu bättre...fast jag tror inte han förstår hur kallt de kommer att bli utan långkalsonger... Suck... Mitt nyårslöfte får bli att jag ska sluta vara en gnällig och jobbig kärring och bara skämma bort min stockholmare istället...

måndag 24 november 2008

Nästan liten känsla av vinter...

Har stormat ganska bra både idag och igår..med en viss nederbörd i form av lappmögel.. Stackars Råskinn håller på att avlida. Det räcker med att han ser vitt utanför fönstret för att han ska frysa. Lite snö har vi ju men det är en bit kvar tills det blir vinter på riktigt.. Han pratar om långkalsonger som om det vore ett skämt, häruppe är det nödvändigt för att överleva. Hur många gånger har man inte bläddrat igenom HM´s vinterkatalog och undrat hur dumma i huvudet folk är som tror man kan gå i kort kjol på vintern?? Här har vi ju liksom vinter då... minusgrader och en massa snö, kjol eller klänning är förenat med en säker förkylning eller blåkatarr. Frysa vill man ju inte så det är därför vi byltar på oss sånt som Glesbyggdskavaj och långkallingar, ev en skoteroverall... En sak som är helt fantastiskt och som verkligen håller värmen. Päls. Det är faktiskt det mest utmärkta plagget för att hålla kylan på avstånd. Jag skulle aldrig gå och köpa en ny, däremot så har jag ärvt farmors gamla pälsar som man gärna drar på sig är det blir riktigt kallt. Folk tycker säkert jag är hemsk som använder sånna plagg men jag anser att eftersom jag inte gynnar pälsindustrin genom att köpa nya så går det lite på ett ut, och jag slipper frysa...

Nu är det bara ett par dagar kvar till premiären för våran julshow... Vilket innebär rep, rep, rep och rep... Idag byggde vi scenen och i morgon kommer mickar och sånt. Ett fullständig genomdrag hann vi också med. På det stora hela känns allt ok och i morgon blir det mera rep... Tur man tycker det är kul också...

söndag 23 november 2008

Middag


Jo det blev riktigt trevligt igår iaf. Bra sällskap och som vanligt en underbar middag. Lammstek med en madeira reduktion, klyftpotatis och en schysst bönsallad, till det ett glas rött... Lite smått trött idag. Även den gamla karaokemaskinen dammades av och fick vara med på ett hörn. Råskinn lider inte av mikrofonskräck iaf.. En hel del talande igår, och det på ett positivt och bra sätt. Det är en lång process att lära känna varann men vi går hela tiden vidare och allt känns bara bra. Kan inte komma på att jag förut känt mej så lugn och trygg i ett förhållande. Man flyttar inte 50 mil för något man inte tror på. Tror att mycket av min trygghet beror på det, han har gått tvärt emot sin egen övertygelse och det för min skull....

fredag 21 november 2008

Kan ju kaffe iaf....



Varje morgon när jag vaknat så brukar jag gå ner och koka en termos med kaffe. Inte till mej då, jag brukar hinna kasta i mej en kopp innan jag måste rusa till bussen, utan till han som brukar andas högt vid den tiden jag kliver upp. Kaffet har han inte klagat på än iaf för då kommer det, liksom de gånger jag lagar mat, inte att inträffa nåt mer. Kritik kan vara bra i den personliga utvecklingen, men då måste det vara positiv kritik annars hämmar man bara hela processen. Om HoFfe skulle säga att det lät fördj**ligt så fort man fick en ny låt så skulle jag nog inte sjunga speciellt länge till. Istället låter han en testa lite, känna på lite själv, och sedan kan det komma "om du gör såhär..." Han säger inte till en att "såhär ska du göra", istället tipsar och vägleder han lite. Gör man nåt som skevar iväg ordentligt så säger han vad det är för fel och inte bara att det är fel. Enkel grundläggande psykologi.

Dom gjorde en gång ett intressant försök med en gädda. Dom släppte ner en stor gädda i en tank med småfisk. Gäddans naturliga instinkt var givetvis att äta så många fiskar han kom åt. Sedan släppte dom in småfisken i en stor glasflaska innuti tanken, vilket gjorde att gäddan såg dom men inte kom åt dom. Gäddan försökte gång på gång få tag på småfisken men insåg efter ett tag att det var lönlöst och slutade försöka. Då släppte dom ut småfisken i tanken igen. Gäddan jagade ändå inte, även fast fisken simmade runt den. Den hade lärt sig att det var omöjligt att få tag på fisken så den gav upp helt enkelt.

Känner mej lite som en gädda idag, och middagen vi ska ha i eftermiddag ser jag inte fram emot lika mycket längre...

Händer saker på byn!!



Det är helt otrolig!! Halva stan har varit avspärrad hela dan pga det "här". Bombhot i byn... Tillåt mej att småle lite men det känns lite svårt att ta seriöst på det hela. Att det dessutom inte finns tekniker på närmare håll än sthlm gör ju att man blir mörkrädd... Vet ju hur svårt sthlmare har för norrland så rätt vad det är kanske dom inte kommer upp och bara hoppas att allt sprängs.:)

Våran nya hemsida.

Vi har fått en ny hemsida som Hans (data ansvarig på skolan) håller på att meka lite med. Kommer nog att hända en hel del där framöver... Klicka "här" för att komma dit...

Så får man pippi då...

Nä...ska inte skaffa fågel!! Däremot så har jag drillat som en idag. Fruktansvärt nöjd med mej själv (om man nu får vara det??)... HoFfe är ju inte den som kastar ur sej positiva grejor till höger och vänster, så när han säger det så vet man att han verkligen menar det. Idag tyckte han det var jättebra....då växer man en halvmeter..:) Vår andra sångpedagog (Emma) ville höra mej göra min schlager, och då på ett bra och trovärdigt sätt... Hon blev jättenöjd...vilket om något måste bevisa min enorma kapacitet som skådespelerska..




Så har man fått sig en släng av sleven av Råskinn igen då..*suck*...Jo en av mina 3 stekpannor är faktiskt skev..men den förpassas raskt till soporna.. Nä jag kan inte laga mat som en kock (i så fall hade jag nog varit kock redan och inte pysslat med sång, dans och teater) och tror aldrig jag kommer göra det heller (det är därför man kan typ gå på restaurang och äta om man är fruktansvärt missnöjd med sin egen matlagning )...då är jag mer intresserad att få in rätt känsla för en roll eller att sätta ett klockrent D... Jag lagar mat som ungarna gillar, vilket innebär inte allför stora utsvävningar i köket eftersom dom då inte äter, å andra sidan tvingar jag aldrig nån att äta det jag lagar... Endera kommer jag få ta en intensivkurs i matlagning eller så kommer jag nog få hålla mej borta från köket hädanefter..(jo de var jag som gjort korvgrytan och barnen gnällde inte iaf).... Nu är jag som upplagd för att laga lite bra mat så middagen idag blev ett glas kall mölk.:)

torsdag 20 november 2008

Christmas girls...

Jo nog börjar man väl längta lite till jul då... Och vad vi drömde om när det här fotot togs tror jag att jag vet... Kicki drömde förmodligen och Christian Bale, Jag om Råskinn och Emma om nån Norrman eller nåt sånt... Roligt hade vi ju iaf... Frågan är om det blir oskyldigt dagdrömmeri på julshowen eller om det bli mer hårdkokta saker... Den som ser får veta...

Torsdags race!!!


Aj oj oj vilken dag!!! Ont i morse när man vaknade. -7 grader gjorde inte saken bättre precis... Iväg i tid till skolan, en snabb kaffe och sedan var det uppsjungning.. Hela dagen har gått åt till att repa....koreografi och texter i ett rasslande tempo.. Kändes riktigt bra och att vi sätter det mer och mer. Bara en vecka kvar till premiär. Trodde Råskinn skulle jobba den helgen men tydligen har han fått ledigt då...och då är det fredag- söndag för min del, och fredag-lördag helgen efter... Uppdragen bara trillar in...roligt visserligen fast det hade kännts bättre om han jobbat den helgen vi showar där..
Idag var det lite bra-mat-lagning hemma... chilibiffar med en kryddstark sås..och "antisåsmänniskan" är helt lyrisk!! God Daim!! När jag får tid över så ska jag också lära mej att laga mat!! Nu har jag diskat och bloggat lite och nu är jag nog tvungen att sjunga lite också, synd att Råskinn andas högt på soffan nu bara...

onsdag 19 november 2008

Råskinns kompis


I brist på annat ludet husdjur så måste man ju fortsätta dressyren. Oliver som vid det här laget (efter för många kalvfärsbiffar) börjat lägga lite på hullet är ju en tacksam kisse. Inte nog med att han tillbringar förmiddagar och kvällar med att terrorisera Råskinn så har jag nu börjat lära honom lite saker som andra hundar kan, typ sitta på kommando och andra bra grejor. Sonens ögon höll på att trilla ut idag när jag sa till katten (en gång) att sitta och efter 2 sekunder satt han. Katter är ganska lätta att dressera med rätt motivation.. I detta fall kallas motivationen mat. Inte konstigt att han gillar Råskinn, dom har ju ett gemensamt intresse.. Synd att Råskinn inte är lite duktigare på att äta och inte bara laga..

Jobbig onsdag.

Dans med Åsa idag. Snurrade som dårar och skulle lära oss att spotta. Inte lätt att snurra en längre sträcka i högt tempo kan jag säga! Flera försök höll på att sluta med kraschlandning i spegeln... Chasséer känns nu ganska trevliga att göra i jämförelse.. Sen var det mer piruetter och vi avslutade allt med lite styrka.. Aj aj aj aj... Jo det brände ju lite och jag antar att träningvärk kommer infinna sig i morgon.

Sedan så hade vi i uppgift att göra klart våra digitala berättelser på media tiden.. En uppgift som jag inte riktigt såg fram emot. Blev lite klipp och klistra men till slut ganska bra. Vändningen i och med hundens död för 2 veckor sedan klarade jag inte av att tala om så jag nöjde mej med att skriva till lite i slutet. Trots det så rann tårarna i en strid ström. Att jag kom på att jag ville ha musik till gjorde inte allt bättre, "Månskens sonaten" av Beethoven.. Otroligt vackert klassiskt stycke som gjord för tårar.

Dessutom fick jag samtidigt försöka guida Råskinn i datoranvändning.. När man inte sitter framför skärmen själv och dessutom är lite lätt stressad så känns det inte som man är i ett pedagogiskt läge för att lära någon. Stackarn fick lida för att jag hade det jobbigt..
Efter att jag kommit hem så blev det fixa lite mat, diska, tvätta lite, städa lite, mata lite djur och kraschlanda i soffan...Det värsta var att jag tydligen låst Råskinn ute utan att veta om det... Som tur var så var sonen vaken och hörde när någon knackade på rutan och ville bli insläppt, 5 minuter till och han hade varit en isstaty..

tisdag 18 november 2008

På hemmaplan.

Känns ju lite bra att vara på hemmaplan igen... Trodde först Råskinn log av pur glädje när vi närmade oss norrland, men det visade sig att grinet berodde på nåt som snarare var tvärtom. Snön har lagt sig som ett tjockt täcke över hela landskapet och promenaden till bussen i morse skedde med babysteg. Attans vilken halka! Väntade mej bara att jag skulle halka och slå mej halvt fördärvad. Snyggt med en sträckning eller ett benbrott nu 2 veckor innan premiären. Skolan förlöpte i vanlig ordning med en massa roliga/konstiga saker. Hade lite "kaos-teater". Man placerar ut lappar på golvet med olika förutsättningar ( typ "Du frågar alla om dom sett din klocka" eller "Du blir kär i alla som pratar med dej"). Sedan promenerar man runt i rummet till musik och när den tystnar så plockar man upp en lapp och agerar efter de förutsättningar som står på lappen. Efter en stund startar man musiken igen och då går man tillbaka till att bli sig själv för att sedan upprepa allt. Ruskigt kul!! De två hantverkare som var där och snickrade lite idag trodde nog att vi var lite småknäppa...oj vad rätt dom har.

måndag 17 november 2008

Grannens jycke

Råskinn har ju haft lite problem med pingviner. Både när dom far och ränner runt huskuten och när dom fastnar under bilen. Tur att han inte lag märke till att grannes hund, Nitro, egentligen inte är en hund utan en dresserad isbjörn. Jo dom pallar kylan bättre än hundar och tar sig dessutom fram bättre i snön...

Som ett litet ps kan tilläggas att det tydligen skett en björnattack i byn under helgen. En jägare blev biten av en brunbjörn... Förstår inte vad brunbjörn har i polartrakter att göra??..

Jo det verkar finnas hopp..

Efter en tidig morgon så tillbringades förmiddagen på Teaterhögskolan med audition för deras intagningsprov. Jodå, trevligt ställe och trevligt folk. I vanlig ordning fanns det det vanliga klientelet med sökande. De vanliga, trevliga människorna som man satt och pratade lite med och de som var så fruktansvärt duktiga (i sina egna ögon) att de knappt besvärade oss andra dödliga med en blick. Känns skönt när sånna får komma ner på jorden...
Tror stockholm inte har så mycket emot mej.. Hon släppte till och med ner lite snö, och det tror jag vara bara för att jag skulle känna mej lite mer hemma stadd. Det är faktiskt väldigt trevligt där nere. Igår var vi ut och käkade thai med en av Råskinns gamla polare. Kul att få träffa några han känner, och då sånna som man vill träffa.
Hemresan idag tog tiiiiid... 50 mil är inte gjort i en grisblink, tur man hade trevligt ressällskap iaf. Tydligen har det snöat när vi varit borta. Halvvägs norrut talar Råskinn med en polare här uppe och får höra "-13 och 2 dm snö..." han blev lite lätt blek då och var väldigt sugen att vända om igen...men som tur var (för mej) så följde han med iaf...

söndag 16 november 2008

Älskarinnan.







Det märktes direkt skillnad på Råskinn när vi kom hem till "stan". Han var hemma igen.På lördagen åkte vi och hämtade barnen och åkte ut till hans föräldrar. Det var ganska skönt. Dom är trevliga och man känner sig verkligen välkommen där. Barnen var hur härliga som helst, äldste sonen hade dessutom med sig flickvännen, även hon var helt ok. Jag hade gruvat mej lite inför att träffa barnen men dom var trevliga väluppfostrade ungdomar med musikintresse. När vi lämnade av dom på kvällen så hade vi iaf börjat fundera på när dom var beredda att åka upp till norrland, och det verkade inte vara alltför omöjligt. Efter vi lämnat barnen så åkte vi en sväng till Råskinns gamla jobb. Riktigt trevligt ställe med "vardagsrums-feeling", och jag kan förstå att han saknar det. Sedan blev det en lite romantisk hemma kväll med lite film... Kändes bara hur underbart som helst och precis när jag tänker öppna munnen för att säga det så öppnar han också munnen...och säger nåt helt annat...att norrland nog inte funkar.. Det han vill ha är inget jag kan ge honom. Han har en älskarinna och hon heter Stockholm...märker så väl att han saknar henne och delar ur sitt gamla liv. Den man älskar släpper man fri och det är det jag måste göra. Funkar det inte så funkar det inte. Hade hoppats att han skulle stå ut i norrland fram till våren. Vill inte leva åtskiljd från honom men om det är det som krävs så gör jag det. Kärleken kan överleva alla hinder vi har och det är det som är viktigast.



fredag 14 november 2008

Nice eveninging sthlm...


Jo en liten trevlig middag med lite mat och potatis, lättöl och lite spel... Just nu ligger Råskinn i soffan och andas högt.....just som jag gjorde när vi åkte ner....Å andra sidan lider jag av konstant sömnbrist...fem timmar per natt är för lite helt klart!! Passade på att ta igen lite när vi for ner nu idag... Jobbigt att vi har så olika arbetstider men å andra sidan hinner vi aldrig bli less på varann... Trots att vi bara var ut och käkade lite i all enkelhet så var det fruktansvärt romantiskt...Eller kanske inte alls.. Det är bara så att jag trivs så jäkla bra med honom... har inga krav eller förväntningar vilket gör varenda liten extra sak så speciell... (som att han bär kassarna från affären eller köper blommor bara för att jag ska bli lite glad)!! Fast jag trivs ju egentligen lika bra med honom om vi så bara snackar skit eller är superseriösa... Tror nu att det faktiskt finns en mening med livet och han är stockholmare..

Nu vet jag vad sthlmare gör på fritiden!!!

När en sthlmare slutar jobbet så tar dom bilen och parkerar den i en lång tunnel!! Och det först efter att ha krypkört och trängts med andra innevånare i flera mil längs en enorm autostrada. Sen tillbringar dom kvällarna i bilköer och kommer hem lagom till att kärringen vill drämma en stekpanna i huvet på dom. Vi kvinnor är smartare än så och går inte på knepet om "bil-köer" längre... I norrland är det en bil-kö när du har 4 bilar framför dej och väntar mer än 1 minut vid ett rödljus.... Resan började intressant..lappmögel i mängder.. väl i Sundsvall blev det istället regn för att övergå i nåt som närmare liknade skyfall när vi kom mot Gävle... I norr kan vi åtminstone använda möglet till att bygga hus, typ igloos och sånt, här nere måste dom bygga arkar för att inte drunkna.. Intressant att komma ner till det som kommer vara "hemma" denna helg. Ska bli så härligt.. Alla blommor hade överlevt här nere också..palmen och båda plastkaktusarna frodades.. Jo jag är ju ingen sthlms-älskare då men skulle nog palla med att bo här om jag bor med Råskinn....Jo han är faktiskt nåt utöver det vanliga..;)

torsdag 13 november 2008

Hockey H***ete!!!


Jo vi har ju fått ta en del stryk den sista tiden... Tror inte jag behöver nämna att sambon tycker det är kul.....helst när vi förlorade mot Djurgården..*suck*... Nog för att jag ibland skulle vilja drämma stekpannan i huvet på honom så skulle jag nog göra det med kärlek. Jag vet hur man använder en stekpanna och att uppskatta kärleken... När det kommer till sport blir det lite stridigheter.... Undrar om Modo har nån fanclub i fjollträsk?? Tänk om man skulle bli ensam modoit där nere bland en massa djurgårdare och annat löst folk... Scary!!!

It takes two too tango

En bild säger mer än tusen ord.... I de flesta skeden i livet är det ju faktiskt så mycket trevligare att vara två, three´s a crowd.....

Nog kan man vara ett nöt ibland...



Temperament?? Jag?? No shit Sherlock...;) Vet ju att jag kan vara lite het ibland (som alla som känner mej redan vet), men eftersom jag vet om det så försöker jag ju även att tygla det. Och jag har faktiskt blivit lugnare på "äldre" dar. Stackars Råskinn kan faktiskt få lite oförtjänt ovett ibland trots att han på alla sätt och vis visar hur mycket han älskar mej. (Fy jag låter ju som världens ragata!!) Jag är bara en sån människa, jag känner mycket och jag känner starkt. Jag har lätt att skratta och lätt för att gråta. En av mina lärare sa att det var en av sakerna som gör mej till en sån bra artist. Känslorna ligger inte långt innuti mej utan kan lätt hamna på ytan. (Blev lite paff att höra det men det kändes skönt.) Det är allt eller inget. 100% eller inte alls, mellanlägen finns inte vad gäller sånt. Å andra sidan kan jag ha svårt för mina egna känslor ibland. Småsaker bryr jag väl mej inte så mycket om längre däremot kan det som är en småsak för någon betyda jordens undergång för någon annan. Som det är nu så är jag bara så lycklig... Trodde inte man kunde känna så här när man är"vuxen". Man kan bli kär även då fast saker kanske inte är lika enkla som när man är 16. Ett annat allvar och en annan tyngd infinner sig då i ett förhållande. Alla har vi ett förflutet, ibland med lite mycket bagage, men det är sånt man får ta. Det är liksom the real deal och ingen tonårsromans man råkar ut för.

Trots att"stan" inte är min favoritplats på jorden så känns det underbart bara för att jag ska dit med Råskinn, förhoppningsvis träffa hans barn också... Nervöst?? Japp..som bara den..!! Audition på scenskolan på måndag ger också lite nerver...

Från det ena till det tredje så gick pappsens operation bra idag... Äntligen kan man pusta ut och inte oroa sej så mycket för gamlingen...

onsdag 12 november 2008

Hjärtan och hjärtan....

Kan ju betyda så mycket då.... Älskar gör man ju... Älskar både barnen och Råskinn och föräldrar och gud vet allt... Just nu tänker jag ganska mycket på min pappa.. Om ett par timmar ligger han på operationsbordet för just en hjärtoperation. Det är inte en så farlig grej egentligen, mest en rutin sak nu för tiden.. Ändå oroar man sig lite ändå... Den andre då...hm... Jo älskar ju fortfarande det där Råskinnet då även fast jag ibland känner för att drämma en stekpanna i skallen på honom...

Dans dans och mer dans...


Jo ibland känns det som att man inte gör nåt annat än att dansa... Visserligen är det jäkligt kul, men ack så jobbigt... I tron att jag inte skulle behöva ha ont om jag tog lite anti-inflammatoriskt så tog jag i...tills vi började att hoppa...aj aj aj aj... Min höft vill fortfarande inte vara med trots att jag försökte lura den...
Dagens uppgift i media känns inte så kul. Vi ska läsa in våran digitala berättelse. Jag var ju tvungen att ändra lite på min eftersom att hunden dött, hur jag ska kunna läsa det har jag däremot ingen aning om...
Längtar så tills helgen... Åka till "stan" med Råskinn. Bara slappna av och ha det mysigt. Tror jag behöver både miljöombytet och att bli lite ompysslad..

tisdag 11 november 2008

Gissa vad jag gjort idag då???


Eftersom jag inte hade "monolog-tid" idag så hade jag inga lektioner innan lunch... Sovmorgon ända tills 07.00!! Tog bussen upp och var så duktig att jag gick och dansade en sväng på morgonkvisten. Är nu snart klar med hela "Angel"-temat. Det absolut jobbigaste jag gjort både psykiskt och fysiskt. Man blir kokande varm inombords. Helt otrolig eftersom att dansen i sig inte är så fysiskt krävande. För mycket jobbiga känslor och tankar kommer upp till den låten och jag har ännu inte lärt mej att dansa den utan att gråta. Att ena höften inte vill vara med riktigt gör mej riktigt frustrerad. Man får inte utlopp för alla de känslor man vill förmedla och allt känns som att det hålls tillbaka bara för att man har ont. Men på det stora hela gick allt strålande.
En av mina stackars klasskamrater hade lite ont i halsen i morse så jag fick ta hennes monolog-tid. Suveränt! (Tack gumman.) En genomgång av alla monologer innan måndagen. Gick riktigt bra förutom att jag av nån konstig anledning börjat strula med texterna..hm... Tänker på stackars Jimpan som varit nere idag och gjort sin audition... Hoppas det gick bra..
Efter lunch var jag och lekte lite med foto-eleverna...eller dom kanske lekte med mej?? Fotade gjorde dom iaf så jag får med mej en bild när jag åker ner till "Stan".
Språkläraren är ganska nöjd med att jag inte låter så norrländsk längre (öva, öva, öva)...däremot tycker vissa i min klass att jag börjar luta mot sthlmska...ve och fasa..;)
I eftermiddag så övade vi körstämmor...och dansade lite mer.. Känns bara bättre och bättre. Riktigt längtar till på torsdag då det blir hårddrillning av både sången och dansen. Hoppas bara att höften slutar bråka med mej.
Råskinn har varit ledig idag på dan och var så snäll att han hämtade mej uppe i skogen. Stackaren fick sitta och vänta ett tag eftersom jag hade lite svårt att slita mej från dansen. Ikväll blir det bara ett par timmar och det ska bli skönt att få hem honom igen... Man har ju liksom blivit van vid att han finns där även fast vi går om varann... Skönt bara att veta att han finns där och stöttar... Ska göra den digitala berättelsen om min hund i morgon. Vet inte om jag klara det..saknar henne jättemycket. Man kommer på sig själv ibland med att göra saker, som tex går och ska släppa ut henne på kvällen men det finns ingen hund.. 14 år ger vanor...

måndag 10 november 2008

Vilka knep kan man ta till??

Jo min sambo går ju ner i vikt då... Han har ju redan perfekt så det är inget han behöver. Problemet är att han är så dålig att äta. Lagar mat och stoppar i andra hela dagarna men inte i sig själv... Vad gör man?? Hm... Jag tror jag måste lära mej att laga mat. Kanske ta till Samanthas knep i "Sex and the City" då hon täckte sin nakna kropp med hemlagad sushi i väntan på att pojkvännen skulle komma från jobbet... Om jag badar i smörsås tillräckligt ofta så går han förhoppningsvis upp ett par kilo...;)

Nemas problemas!!

Då har man satt dansen då. Medleyt skulle jag kunna sätta i sömnen (förutom den sista biten som ingen gått igenom med mej än) och med förbundna ögon, trots att vissa tydligen trodde att jag inte skulle klara det. (Berörda kan ju ta åt sig om dom vill.) One Short day funkade också bra, om än det känns lite konstigt att dansa den ensam. Jag och lillan har även dansat "Angel", slutet är klart och jag vet vad jag vill göra med den i övrig så det lossnar riktigt bra. Enda som fattas nu är tid...med lite tur kan jag stanna kvar ett par timmar i morgon och dansa. Skulle behöva det, ska försöka muta mej till en barnpassning ett par timmar...

Idag var det jag som lagade middagen så ungarna fick nöja sig med spaghetti och köttfärssås...kan säga att dom inte grät... Fy vad jag börjar bli bortskämd med maten. En kock i huset är aldrig fel, helst inte när han även är snygg, smart och trevlig (ok, lite smörande så han forsätter med sin bra mat). Undrar om han kan lära sig att spela piano?? Om jag lär mej att laga mat så kan ju han lära sig framföra musik på nåt sätt...;)

söndag 9 november 2008

Vill man vara 20 igen??


Inte en chans!!! Kan säga att efter jag passerade 30 så har jag mått så mycket bättre, både psykiskt och fysiskt, jämfört med när jag var 20. Det är så skönt att ha livserfarenheten och att slippa dom krav som ställs på ungdomen. Att vara säker på sig själv och veta vad man kan prestera i olika lägen. Till skillnad på dom som tror att dom kan som det tyvärr finns så väldigt många av idag så är det alltid bäst att veta. Man har analyserat sig själv till en vettig gräns och vet varför man reagerar som man gör i olika situationer. Att kunna vara sig själv för en stund... Nä man blir faktiskt bara lugnare och tryggare med åren och att jaga kickar ger inget annat än att man tycker det kan vara jobbigt. Bråka över småsaker är bara onödigt och man uppskattar det man har. Sen kan man bli kärring vid 20 eller aldrig. Allt beror på vad man tycker själv. Kärring kommer jag nog aldrig att bli, eftersom jag har svårt tom att passera som "medel-svensson". Det finns ju dom som typ Meryl Streep och en hel del fler som ser helt ok ut trots att de passerat de övre tonåren.Sen så finns det ju ingen egentlig ålder när man är passé... Alltså hur många är inte vi kvinnor som dreglar över Sean Connery, trots att han är gammal nog att vara våran farfar... Och Johnny Depp. Han såg väl sådär ut när han var yngre, men vid 45 så ses han som världens sexigaste man. Håller fullständigt med. Med åldern kommer det där "så här är jag- take me or leave me". Det är inte för inte man talar om "de gråtinningarnas charm". Sååå mycket bättre med en "äldre" (asg) man som uppskattar lammkött...det är han som ser mej som det och inte jag. Själv tänker jag inte ens på att han är äldre, bara underbar. Och man slipper tjafs och stök. Raka rör, tillit och engagemang... Jag är en vuxen klok kvinna i mina bästa år, att "bästa år" ökar allt eftersom åren går är ju bara en fördel..
Kvällens aftonbön kommer låta..: "O käre mor som finns överallt. Låt mej se ut som Lena Ohlin när jag är 50!!"

Stress är ett normalt tillstånd.


Jo som det känns nu så studsar man runt som en speedad ekorre. Allt går i 190 och det är minst 5 bollar i luften samtidigt... Lovet som nyss varit verkar plötsigt aldrig ha inträffat. Tror jag känner mej lite stressad inför audition på teaterhögskolan och att i samma veva har min pappa blivit sjuk och min hund dött. Inre stress har man så det räcker och blir över... På ett sätt ska det bli skönt att komma ner till fjollträsk igen. Man kopplar av på ett annat sätt när man inte kan göra nåt åt situationen utan bara gillar läget... Är man ledig men hemma så har man alltid massor att göra, kommer det visserligen att bli nu med men nu är det inte tanken på att köra en till maskin med tvätt eller att man måste nog dammsuga som hänger som en bila. En fördel är att jag inte behöver laga mat varje dag längre iaf.. Råskinn har alltid en massa bra ideér, som han dessutom försöker förklara för mej då...hm...är ju inte så haj på sånt då men försöker faktiskt lära mej lite där också, samtidigt som man memorerar monologer, lär sej nya texter, tvättar, städar och leker med ungarna. Tur man är kvinna.
Grattis på farsdag alla pappor där ute!!

lördag 8 november 2008

Jag fick nåt riktigt kul!!!

Jooo det är sant!!.. HoFfe har äntligen gett mej en låt som jag verkligen gillar!! "I know where I´ve been" från filmen "Hairspray"... Det är en gospel som i filmen sjungs av Queen Latifa... Riktigt härlig sak som jag gick och trallade på halva kvällen igår... Min dotter har även lärt sig "Tusen och en natt", helt galen i den... Och att dansa "Angel" tycker hon är hur kul som helst...
Eftermiddagen tillbringades på teaterforum, där vi bla fick lära oss lite stage fighting. En kille jag jobbat lite med för ett par år sedan som var lärare. Så på måndag finns det risk för att andra på skola kommer tro att alla på sceniska linjen har hamnat i luven på varann....

Veckans strapatser och svängningar har gjort att det satt sig lite i kroppen... I går när Råskinn kom hem från jobbet så sov jag redan...

torsdag 6 november 2008

Då var det tidning och tv igen då....

Jodå. En helsida i tidningen med en massa bilder och även ett inslag i deras web-tv. Tydligen var föreläsaren riktigt nöjd med oss. Kul att höra när det kommer från någon som är duktig inom branchen och som har sett en hel del. Dessutom var han hur trevlig som helst så nervositeten försvann ganska fort när man märkte att han bara var en vanlig kille från grannbyn.
Kvällen tillbringades med flamenco undervisning. Skoj skoj skoj!!! Synd att det var över så fort bara. Hade varit kul att få lära sej ännu mer.
Min danslärare har kommit på att vi ska göra nåt med min schlager... Nyfiken som jag är så vill jag ju bara veta, har nog förlikat mej lite med tanken på att göra lite klatschig slagdänga så det kommer funka bra.
I morgon ska vi iväg och köra lite "stage fighting", scen slagsmål. Roligt men jobbigt, och med tanke på att alla har träningsvärk så kommer det bli intressant.

Stackars Råskinn fick slita som bara den på jobbet idag. Tydligen var folk hungriga. Kändes skönt när han väl kom hem. Fruktansvärt tyst och tomt här hemma så jag saknade honom verkligen. Det gjorde tyligen katten med för han övergav mej raskt och hoppade istället upp Råskinns knä.

onsdag 5 november 2008

Svart onsdag.


Idag var en av de värsta dagarna i mitt liv. Var uppe på skolan och dansade för fullt och hörde inte att telefonen ringde. När vi hade fika så såg jag att Råskinn hade ringt och smsat och att jag måste höra av mej på en gång. Ringde upp. Hunden kunde inte gå längre utan bara föll ikull så fort hon försökte. I morse när jag var ut med henne var hon lite stel och så, men det brukar hon ju vara. Jag ringde min pappa som fick komma upp och hämta mej, sa bara till läraren och mina klasskamrater att jag måste åka för att hunden var sjuk. Redan i bilen fick jag tag på en veterinär. Han var på väg till en annan stad men tvärvände så jag behövde bara fara hem och hämta henne. När jag kom innanför dörren så försökte hon som vanligt komma och hälsa, men det var ju omöjligt. Jag satt med henne en stund innan vi bar ut henne till bilen. Att försöka hålla sig lugn och inte bryta ihop var så gott som omöjligt. Veterinären var iaf helt underbar. Han gjorde en snabb undersökning och tyckte hon gjort det bra som blivit så gammal (98 människoår). Efter att hon fått den första sprutan med lugnande så fick jag en chans att ta farväl. Allt gick så fort och hon behövde inte lida. Just nu är jag bara i chock och det jag så länge vetat kommer att hända har ju hänt nu då.... Vad ska jag göra utan min älskade hund!?!?! Hon var med mej varenda dag i 14 år och nu finns hon inte mer. Det gör så ont i hjärtat att jag snart tror det kommer att brista.

tisdag 4 november 2008

Dans så svetten lackar.



Idag har det inte varit vilodag kan jag lova!! 8.30 var det uppsjungning och sedan var det lite auditions teknik. Lars Hägglund från Wallmans Salonger var uppe och körde hårt med oss. Riktigt roligt. Tog hela förmiddagen. Efter lunch så skulle vi dansa lite...trodde vi iaf. Nog märktes det att vi haft lov och varit sjuka!! Det var inte nån vanlig Christina eller Åsa dans, så tyckte jag det var ännu roligare eftersom att jag nu förstod lika mycket som de som annars har ett visst försprång på den fronten. Men slita lite fick vi...och det var värt varenda svettdroppe.

Nåt inte lika roligt är att Wernblom ska lämna Modo. Känns lite konstigt eftersom han alltid varit med...men nu kanske Djurgården tror dom kan få revanch..;)

Har hjälpt Råskinn med lite "bra-ha" saker i datorn ikväll så nu tycker han det är ännu roligare... Ikväll blir det till att sova tidigt... Min vänstra höft har börjat krångla igen så fort jag börjat att dansa.:( Får köra lite antiinflammatoriskt så kanske det släpper. Ont som sjutton ikväll och i värsta fall får nog Råskinn kasta mej över axeln om jag ska komma upp till övervåningen.. I morgon blir det bara lite dans har vi blivit lovade.

måndag 3 november 2008

Hockey.



Jo det var ju Modo-Djurgården i kväll... Eftersom man bor med en sthlmare så blir det lite intressant då.... Kan säga att Modo vann med 4-3. Tröstpriser till förlorarna....

Då var man igång igen då....

Är ju inte bara positivt att inte bo på internatet då... Just nu skulle jag vilja ha tillgång till tex danssalen. Stress, stress, stress... Är ju duktig på att stressa upp mig själv, ibland helt utan anledning. Nu känns det som att den audition jag ska på till veckan har fått mej att tappa fokus på precis allt annat och det är bara monologerna som snurrar i skallen. Hem och laga mat och förhöra ungarna på läxorna känns inte som det jag skulle vilja göra nu. Sjunga kan jag iaf göra hemma och det känns ganska skönt. I morgon har vi en ny gästföreläsare och vi ska öva lite auditionteknik. Låter lämpligt och ska bli väldigt intressant...

Småjobbigt att det är slut på lovet och på kvällarna med Råskinn. Eftersom vi går om varann hela tiden så blir det inte många timmar tillsammans. Fast det är skönt att vara kär. Man får en sån energiboost att man orkar mycket mer, men eftersom han inte är hemma så får jag nöja mej med att göra läxor, tvätta och städa....åtminstone tills han slutar jobba ikväll.

söndag 2 november 2008

Vänner och "vänner".


Vänner är bra att ha. Det finns många olika sorters vänner. Dom som vill vara med dej bara pga vad dom kan vinna på det tillhör väl den sämre sorten, och kan enligt mej inte heller kallas för riktiga vänner. Dom gör dumma saker som man gång på gång bortförklarar och förlåter, eftersom man innerst inne vill tro gott om alla. Det jobbiga är när man tror att det är riktiga vänner det handlar om och sedan visar det sig att ”vännen” egentligen bara är ute efter egen vinning och inte bryr sig i annat än sig själv. Nu har jag tröttnat lite på sådant och accepterar inte vad som helst längre. Lite jobbigt eftersom man i grund och botten känner sig ganska sviken. Som tur är så har man ju riktiga vänner också. De som man ringer varje morgon kl 8 bara för att höra hur dom mår. Sådana som man alltid ställer upp för, eftersom man vet dom finns där när man behöver dom.

Snart dags igen..

I morgon är det dags att börja skolan igen. Konstigt nog så har lovet gått lite fort och jag har en aning dåligt samvete att jag inte gjort så mycket hemarbete som jag borde. Alltså blir det nog till att stanna kvar och dansa på tisdag efter skolan... I morgon ska jag få lite privattid med teaterläraren och vi ska öva en del monologer.. Kul..