Måndag igen..

Då var det första dagen i resten av mitt liv... Måndag men ingen samling på skolan eller lektioner i Stuvaren. Medger att det känns lite konstigt. Just nu ligger halva mitt bohag på blocket och väntar på köpare, allt från barnvagnar och soffgrupper till mina hundratals små figuriner. Man kan ju inte släpa runt på allt så jag har rensat ganska hårt och bara sparat de saker som betyder mycket för mej och som jag har en koppling till. Mycket man kan samla på sig... jag har ju brukat samla på både änglar och tomtar, men tomtarna kan nog bli lite svårt att göra sig av med.... Fast å andra sidan så kanske jag kan övertala Råskinn att bära tomteluva om jag säljer alla andra tomtar...

Forgive and forget

Nä...jag är ganska dålig på det då... Har fortfarande inte förlåtit mina föräldrar, även om jag skulle göra det så kommer det ändå att finnas kvar inom mej. Det är inget man kommer över på en vecka. Hade en vän betett sig på det viset så hade det varit tack och adjö och sen hade det varit bra. Man har ju en liten annan relation till sina föräldrar. Dom pratar mej mej igen iaf, men jag pratar inte med dom... eller rättare sagt jag pratar med dom men på den nivå som jag kan prata med vem som helst, en främling på stan eller en expedit i en affär.... Det gör ju ont inuti även om det inte syns på utsidan....och det är inte lätt att bara strunta i dom, samtidigt som det inte är lätt att förlåta... Dilemma kallas det. Så småningom kommer det nog bli bättre men vi kommer aldrig få samma förhållande till varann som vi hade tidigare. Råskinn har hittat en sysselsättning och allt känns bara bra just nu. Jag är lycklig och så även han. Lämna det här stället och snart resa söderut till honom, underbart!!!

Många tårar blir det....

Avslutningsdag.... Ett tag försökte man hålla tillbaka tårarna, men då Kicki och Stefan körde sin duett så brast det... Alla människor som man lärt känna och umgåtts med under ett år och nu går man skiljda vägar.. Lite speciellt inom den här genren är ju att man kommer varann riktigt nära, inpå skinnet liksom. Man delar känslor och beröring på ett annat sätt än på många andra ställen, vilket även gör att man kommer varann närmare inpå livet och det blir jobbigare att skiljas åt. Kram-ringen gick nog i ett par varv, nästan alla grät och hade svårt att ta farväl. Tror nog ändå att vi kommer fortsätta hålla kontakt, om än kanske sporadiskt. Sen så är vi ju alla fortfarande bosatta inom Sveriges gränser..och landet är trots allt ganska litet... Kommer sakna allihopa grymt mycket, men blickar framåt mot nya mål och sydligare nejder.

Efterlysning.

Ett stycke Råskinn efterlyses. Sågs senast avnjuta b-vitamin i Rimbo trakten. Hittelön om ni kan återbörda vederbörande till min vård...

Jo jag håller på att bli knäpp. Lider av lite separationsångest... I morgon är det sista dagen i skolan så idag har vi mest försökt hålla tårarna tillbaka och lovat varann att hålla kontakten. Vi finns numera även att beskåda i Holas "Hall of Fame" inne på Stuvaren, som varit "hemma" för oss under det här året. Ett underbart och tokigt år, och även fast det känns skönt att sluta så är det även lite vemodigt...

...och sen så saknar jag ju Råskinn så att jag håller på att gå upp i limningen.... Vill ju vara med den där tokige stockholmaren hela tiden ju. Nu har vi varit ifrån varann en vecka och jag saknar honom fortfarande lika mycket... Nu har jag ju haft barnen hemma så det har varit ganska fullt upp ändå, men till veckan så kommer jag att vara helt ensam....gruvas lite för det då och håller tummarna för att det kommer gå fort nu tills allt är klart med sysselsättning och jobb....

Positiv/negativ

Man måste ju hitta nåt bra med allt för att inte bli helt knäpp...så jag har funderat lite... Positiva saker med att Råskinn är långt-bort-i-stan: Behöver inte koka en termos kaffe på morgonen, lite mindre tvätt, behöver inte väcka någon med mina snarkningar, jag går ner i vikt, inte lika mycket disk, får mer motion. ... Allt är inte negativt..:)

Lika behandling...

En äldre dam och hennes man var hit idag och köpte upp mina broderier (ett verkligt bra pris fick hon visserligen). Hon känner min son sedan tidigare eftersom hennes barnbarn brukar leka med honom, och hon har verkligen blivit förtjust i honom. Nu var ju bara lillan hemma, men även hon lyckades charma damen, som gav barnen 30:- var att köpa lördagsgodis för...varpå damen säger "- Ja, man måste ju vara rättvis med barnen..."... Tidigare idag fick sonen ett par nya träningsskor av mormor och morfar..visserligen har vi inte träffat dem, men chansen att de köpt något till lillan känns ganska minimalt... Otroligt att utomstående är bättre på att behandla barnen mer rättvist än vad som kan ske inom familjen...

Storm ute, storm inne...

En otrolig storm som drar fram här just nu. Riktigt mäktigt... Enda jag inte gillar med storm är att min migrän kommer som ett brev på posten. Att må som en ättiksgurka i en hel dag är ingen hit... Snart slut på skolan, och det känns både kul och lite vemodigt. Det mest intressanta är att jag inte vet något om vad som händer de närmsta veckorna, inga planer alls, vet inte ens när jag kommer få träffa Råskinn nästa gång...snart hoppas jag. Har iaf bestämt att jag ska fira mej själv på morsdag i år. Tänker inte sitta ensam hemma och ha tråkigt bara för att jag inte har nån att fira med. Det har varit en lite för turbulent vår för att jag ska känna att allt är kanon....men det är väl som dom säger "en olycka kommer sällan ensam"... Nåja, allt kommer nog ordna sig så småningom.

Teknikens under

Är det inte underbart när allt funkar som det ska?!?!? Om ändå den för****ade skrivaren kunde funka så skulle det ju vara underbart!!! Allt jobb jag la ner igår har gått käpprätt åt skogen eftersom inget funkar som det ska...

Ensam misse..

Gourmetkatten har åter tagit sin tillflykt till matte. Husse åkte ju långt-bort-i-stan och hittade där en annan kisse att mata. I brist på matare så börjar misse bli mammig igen och jag har fått tillbaka min kompis igen. Får se vart tanken är att vi kommer att hamna innan allt är klart... Just nu är jag bara inställd på att bo med Råskinn..vart det sedan blir har jag ingen aning om, troligtvis någonstans där jag aldrig satt min fot tidigare. Men vad gör det egentligen?? Bara jag får bo med Råskinn så kommer jag återigen att få ro i kroppen och kan slappna av igen...

Högarna växer.

Sakta men säkert så hamnar alla saker i olika högar.... "Spara", "sälja", "slänga" och "ge bort". Känns skönt att även högarna i sig minskar i omfång. Förhoppningsvis kommer jag bli av med ett släpvagnslass till veckan. När Råskinn kommer tillbaka så kommer han inte att känna igen sig för då har jag med lite tur redan sålt allt. Idag har det varit en sån dag att jag och lillan bara varit ute och softat i solen. Tvättat lite och dragit igång fontänen men inte mycket mer...jo jag har ju röjt ur förrådet också då. Nu väntar jag bara på att sonen ska komma hem, nästa vecka åker han utomlands i en vecka med sin pappa. Superspännande. Nästa helg så kommer jag nog bli helt ensam här hemma.....*suck*... Undrar om jag pallar med ännu en helg ensam hemma eller om jag flyttar hem till polare. Långtråkigt utan Råskinn!!!

Hagel...igen...

Klart som korvspad att det blir skitväder när jag hängt tvätt på tork!! Ja ja... den fick ju en extra sköljning då.... Nackdelen var att det hände när jag var på väg hem från en polare, vilket innebar att man var genomsur från topp till tå innan man väl var hemma...*suck*. Skam den som ger sig! Jag hängde ut ännu en tvätt när haglet dragit förbi, med lite tur så blir det även torrt. Hade lite tur som fick kaffe sällskap i eftermiddag. Ett par polare jag inte träffat på länge tyckte det var ett underbart väder för att ta en sväng med hojen. Kul när folk man inte sett på länge dyker upp, då har dom ju inte glömt en iaf... Får se vad man hittar på ikväll... Är inte så sugen på att springa ner till återvinningen, så det blir nog till att njuta i solen med en kall bara...

Att vandra i cirklar

Just nu håller golvet i huset på att bli helt utnött... Känner mej fruktansvärt rastlös och kan inte ta mej för nåt vettigt. Lugnet jag brukar känna med Råskinn är som bortblåst och jag har fullt upp med att hitta på nåt för att inte bli totalt vansinnig... Att man kan ha så tråkigt!!! Inte för att vi brukar hitta på så mycket tillsammans heller, men då känner jag ett lugn i kroppen och mår bra. Tror jag behöver härdas lite. Att gå upp i limningen efter ett par dagar kan ju inte vara normalt...eller så kanske det är det det är om man pratar om kärlek... Har bokat in en långpromenad med lillan iaf så jag blir av med lite överskottsenergi, och en kopp kaffe hos några polare, där jag kan passa på att lämna lite barnsaker (som jag bara sparat på hög men måste bli av med om vi ska kunna flytta). Om jag orkar så blir det ev ett par promenader ner till återvinningen också så jag blir av med mer saker. Eftersom det är strålande sol så går tvättmaskinen på högvarv, underbart att hänga tvätt utomhus, så när Råskinn kommer tillbaka igen kommer han återigen ha pressveck på strumporna.... Ack och ve för energiska fruntimmer....

Kort dag...

Var uppe ganska sent i morse, helt otroligt att jag sov ända tills klockan var nio!! Shopping runda på stan där det inköptes både föda och och b-vitaminer. Väl hemkommen så strålade solen från en klarblå himmel så då kom jag inte undan längre....gräsmattan måste klippas...*suck*... Det är ett ganska drygt jobb, men när jag väl var klar med det så hade burken i kylen blivit kall så den fick jag eftersom jag varit så duktig... Lillan kom hem ikväll så vi har busat och lekt, sen så ville hon sova... Jag är rastlös och lite trött och har hur tråkigt som helst... Går och lägger mej och sover bara för att fördriva tiden så det snart är morgon... Helger när man är ensam hemma är pest och pina!!! Under veckorna går det ju någon vart för då har man ganska fullt upp ändå, men är man långledig så är det inte alls kul...

Torgnotan

Idag är det dags att återgå lite till gamla rutiner. Råskinn på drift söderut så jag och lillan blir ensamma i helgen, vilket innebär att jag inte tar bussen in till stan varenda dag för att handla mat... Råskinn gillar ju att flanera i affären och se vad han blir sugen på att laga, jag brukar planera. Nu har jag planerat matinköpen till och med måndag, vilket innebär att vi kan vara hemma och softa hela helgen. Tar bussen in och shoppar så mycket man kan bära, och sedan tar man bussen hem för att slippa släpa på eländet i massor av kilometer. Sen så är det bara att se till att man verkligen får med sig allt man behöver så man inte står där utan grädde...

Packat

Gubben har packat bilen med lite bra saker och åkt söderut för att kolla sysselsättningsmöjligheterna neråt landet. Ensam hemma är jag då...*suck*... Vad göra?? Jo, gå igenom allt man äger och har och sedan sortera upp allt. En del ges bort till vänner och bekanta, en del hamnar på återvinningen, en del säljs och en ytterst liten del sparas för att flytta med till nytt boende. Erkänner dock att de handbroderade dukarna har jag faktiskt inte kunnat skiljas ifrån... Hoppas åtminstone katten kommer in ikväll så jag inte behöver sova själv...

Elefantminne

Råkar ju vara utrustad med ett sånt då... Kanske inte det allra bästa, men en oförrätt har jag väldigt svårt att glömma... Så när min mor kom och tyckte att hennes agerande var lite överilat så kunde jag inte bara rycka på axlarna och tycka "-Det är ok, sånt som händer." Istället sa jag som det var, jag kommer aldrig att glömma det. Man kan acceptera saker, men man behöver inte hålla med eller förlika sig med det. Ibland får man tänka efter lite innan man vräker ur sig dumheter. Nog för att Råskinn och jag brukar kunna ibland också mot varann (jo, jag är ju inte alltid världens smartaste heller då) så är det ändå på den nivån att det är överkomligt och inte så hårt att någon ska behöva må fruktansvärt dåligt. Om man råkar kläcka ur sig ett och annat på fyllan är en sak, motför om man med berått mod kläcker ur sig något nykter. Då räknar man iaf med att hjärnan är inkopplad...

Barn och barn....

Som förälder så är det ju lite mer stök än att bara vara... Förra veckan så var det "kvartssamtal" med sonen och ikväll med dottern. Kändes skönt att allt funkar bra iaf, och att hon trivs på dagis.... Fröken tyckte dock att hon ibland har lite roliga komentarer för sig, idag hade hon tydligen pratat om "damen" (hur många 3,5 åringar använder ett sånt ord??) Lite lill-gammal kan hon nog vara ibland. På frågan vad mamma brukar göra så hade hon svarat "-Lagar mat"....vilket är lite konstigt eftersom jag inte lagat mat sedan Råskinn flyttade hit. I övermorgon åker han söderut för att kolla försörjningsmöjligheterna söderut....och jag och barnen blir ensamma... Måste ändå erkänna att det kommer kännas konstigt och tomt. I övrigt så är jag ju fortfarande föräldralös, eftersom min mor uttalat sig att om jag flyttar från byn och låter sonen flytta till far så har jag ingen mor längre... Ingen större förlust med tanke på hur de betett sig mot oss. Det handlar trots allt om vuxna människor....

Ljusnande väg...

...och den bär söderut... Känns som att de mesta av våra problem löst sig. På jobbfronten rör det på sig och kåken är såld (så fort köparna fått klartecken från banken, och det ska inte vara några problem). Sedan bär det ner mot sydligare trakter, som jag visserligen inte har någon aning om men litar fullt på Råskinns omdöme. Ser fram emot det med förtjusning. Skönt att komma bort från kylan och trångsyntheten. Riktigt lycklig nu!!

Igår körde vi våran slutproduktion på "Babels", gick riktigt bra och var superkul... Allt var väl inte perfekt, men jag tror samtliga var nöjda. Bara jag som var lite missnöjd med min egen insats. Blev lite för personligt och känslosamt så det kändes svårt att försöka hålla det på en proffesionell nivå, men de andra var nöjda med det iaf och det är ju det som räknas....

Snart helg..

Och en välbehövlig sådan... jag och mitt Råskinn blir barnfria i helgen, så vi kan bara ägna oss åt varann (förutom ett par timmar på lördag då han ska knega lite). Känns skönt, och som att vi behöver det. Den sista tiden har varit ganska turbulent och hektisk (galna föräldrar och shower), så att tillbringa helgen med att tvätta bilen i solen med gubben känns som en bra idé...

Idag hade vi klädrep. Gick galant (tror jag), och HoFfe hade nog inte så mycket att invända mot, förutom att jag har blivit hes igen...

Vad??

Vad gör man när man planerat allt...och det sedan går i stöpet?? Jag har som sagt fått kåken så gott som såld. Barnens boende ordnat. Vet på ett ungefär vart vi ska flytta..... Och sen händer nåt man alls inte räknat med?!?! Känns som att jag blivit utslängd på gatan och vet varken ut eller in..... Som sagt spöken som var borta har tydligen bara övervintrat...

Besked man vill ha....

Två dagar innan en premiär så är det helt ok om man kan få lugn och ro i privatlivet och en liiiten chans till fokus och koncentration...inte så som jag har det nu iaf.. I vanliga fall brukar man låta alla diskussioner och allt vara tills det är klart och inte ta upp det innan, just eftersom det förstör så mycket med fokus och allt känslomässigt.... Många av mina gamla spöken kommer igen pga människors aggeranden...spöken som jag trodde jag var fri men som tydligen övervintrat i någon mörk vrå.... plus det så är man ju både hemlös och föräldralös...sen är det upp till Råskinn vad som händer... Hur jag ska fixa en show på fredag är för mej en gåta...

Choklad tårta??

Ja vi är ju alla olika.. Jag är nog en sån som behöver peppning och uppskattning ( ok alla behöver nog uppskattning, men vissa tycker att dom är underbara även utan (jag är ju inte sån då)). Respons är bra saker. Om folk säger vad de gillar /ogillar så har jag lättare att tackla det än om de bara blir tysta.. Det gäller allt jag gör. Om jag sjunger en låt, bakar en choklad tårta eller gör en korvgryta så vill jag ändå veta vad andra tycker... Även om jag innerst inne vet att jag är bra nog och har kapacitet att klara av det jag ger mej in i (eftersom jag aldrig tar mej vatten över huvudet utan brukar sätta ribban en aning lägre)...

Och svaret är "Nää".. jag har ännu inte fått en kram av nån utanför produktionen.. (sista var av Anna idag på repet)....med lite tur kanske jag får en "godnatt-kram" av barnen iaf....annars vill jag ha en grupp-kram i morgon bitti när vi kommer till repet....

Orphan...

Jo idag så blev det klart då. Svart på vitt typ... Om jag flyttar från byn så blir jag föräldralös... Fick ett ultimatum att jag måste bo kvar här om jag skulle ha mina föräldrar kvar ( i mina ögon ren utpressning och inget man skulle kunna göra mot sina barn!) Det jobbiga är att idag på det tekniska repet så blev jag tvungen att gå av scenen... Tidigare har det inte varit något problem eftersom jag tacklat det hela rent proffesionellt och tänkt på de tekniska bitarna, i dag tänkte jag... HoFfe och Sandra ville att min "monolog" skulle vara känslosam och beröra, nackdelen är att då kommer jag för nära mig själv, och då är det svårt att hålla distans utan att bli för personlig...(jo, det stämmer lite för väl trots att inte så många vet om det..) Lovade "Dans-Christina" att ta kontakt med föräldrarna...men det var ju kört lika förbaskat. Det intressanta är att jag inte gjort nåt fel i det hela, inte vad jag vet iaf (tro mej jag har både analyserat och frågat andra!!).. Kan inte påstå att man mår så värst bra, men jag tänker inte ge mej för det. Jag har bestämt mej och är lycklig med mitt Råskinn. Att vi vill flytta från byn är vårt beslut och inget någon kan få mej att ändra på genom att vara taskig. Nära vänner kanske kan grymta lite om man som ung fattar dumma beslut, men föräldrar ska finnas för att stötta och uppmuntra under hela uppväxten. Är man dessutom vuxen och inte omyndigförklarad så litar jag iaf lite på mitt eget omdöme att jag är kapabel att fatta rätt beslut för oss. Just nu behöver jag bara nån som kramar om mej och inte visar totalt avståndstagande.....

Lära dumheter....

Jag lärde ju gubben om "Facebook", nåt som är en helt ny värld för honom. Han tycker tydligen att det är riktigt kul iaf... Kanske beroende på att 90% av hans vänner är brudar...hm...

Huset.

Dååå.. Äntligen har "dom" varit och kollat på kåken. Hon var superintresserad (inte konstigt med tanke på priset), så det känns bara bra... Blir vi av med kåken så blir vi inte lika låsta heller, utan kan ju flytta söderut lite lättare. Nu skulle dom hem och fundera lite så jag håller tummarna att dom tar det.

Igår hittade jag en av mina gamla bästisar på facebook!! Vi har inte träffats på nästan 20 år, och det är säkert 8 år sedan vi pratade. Idag har vi mailat varann hela dagen för att uppdatera varann lite. Inte utan att man blir lite sentimental.

Vad ska hända nu?

Jag vet ingenting längre. Allt är bara kaos och mitt magsår är om möjligt ännu värre.

Tänk Opera..

Ja då har man fått testa det också då... Har aldrig gjord det tidigare, men HoFfe ville att jag skulle göra nåt åt det hållet i den produktion som vi jobbar med nu. Intressant.. Tog visserligen typ en kvar innan jag fattade ett jota vad han menade (han kan förklara på ett väääldigt speciellt sätt ibland), men när jag väl fattade vad han var ute efter så var det mest bara kul..:)

Tillsammans

...Sen så struntar vi i allt och beter oss som kaniner istället...äter grönsaker alltså (och inget annat) och bara mår bra... Försöker göra det bästa av situationen och stå ut med varann ett tag tills arbete vankas igen...

Uppskattning och omtanke...

Ibland behöver man ju det då... Om det så bara är en kram eller ett leende...annars slutar man... Får man uppskattning för det man gör så fortsätter man, och gör det om möjligt ännu bättre, annars slutar man och det blir pannkaka av alltihop. Bra kvinna reder sig själv, men det kan vara ack så trevligt och efterlängtat med sällskap...ibland kan det kännas väldigt ensamt och det är inte kul om man är kvinna och behöver närheten...

Vad har man gjort annars då?? Jo idag var vi ner till "Teater Västernorrland" och sökte igenom deras kostymförråd!! Sjukt mycket underbara kläder där! Snacka om att vi hade kul! Helt underbart och sånt alla borde få möjlighet att unna sig ibland.

Härlig kväll...

Då har man plockat och rensat bland alla vinterkläder, samt packat ner merparten av sonens vinter utstyrsel, och plockat fram alla vårkläder... Plockat och röjt lite i den allmänna röran som nu råder här hemma samt hunnit diska (Råskinn lagade ju maten)... Sedan gick jag ut och krattade på gården... Måste bli av med energi på nåt sätt... Känns lite synd att vi inte har någon hund som skulle kunna få lite motion. Tur vi inte bor i lägenhet för då hade jag förmodligen klättrat på väggarna i ren frustration... Nu blir det en dusch och en tidig kväll...

Blir man en Gargamel??

Man kanske blir det med tiden.. En sur och gnällig kärring.... Jag är ju inte nån som säger till många gånger att jag behöver hjälp, och jag kör aldrig med andra människor. Istället så brukar jag fråga...en gång... Om "soff-valsen" fortsätter så fixar jag det själv, och frågar inte mer. Nu har jag iaf frågat om någon av karlarna i hushållet känner sig manade att hjälpa mej, men ingen reaktion från nåt håll... Trots att jag hellre skulle vilja ligga i soffan och titta på hockey så får jag nog jobba vidare själv istället..

Det brann nog...

..lite överallt igår. Själv så var jag och lillan ensam hemma eftersom att Råskinn ägnade sig åt en annan spis ett tag. Lite godis, lite film för att sedan sova...vilket resulterade i en slumrande mamma och ett Råskinn som blev utelåst (och inte på så gott humör..ska inte hända igen).. Idag så var vi iaf uppe i tid (jag och lillan då) så redan vid 9 var vi ute och krattade gården och njöt av den stekande solen. 35 grader och helt underbart!! Äntligen sommar (snart)!!! Nu ska jag gå och försöka snoihop lite dipp till chipsen och rödvinet..:)