Råkar ju vara utrustad med ett sånt då... Kanske inte det allra bästa, men en oförrätt har jag väldigt svårt att glömma... Så när min mor kom och tyckte att hennes agerande var lite överilat så kunde jag inte bara rycka på axlarna och tycka "-Det är ok, sånt som händer." Istället sa jag som det var, jag kommer aldrig att glömma det. Man kan acceptera saker, men man behöver inte hålla med eller förlika sig med det. Ibland får man tänka efter lite innan man vräker ur sig dumheter. Nog för att Råskinn och jag brukar kunna ibland också mot varann (jo, jag är ju inte alltid världens smartaste heller då) så är det ändå på den nivån att det är överkomligt och inte så hårt att någon ska behöva må fruktansvärt dåligt. Om man råkar kläcka ur sig ett och annat på fyllan är en sak, motför om man med berått mod kläcker ur sig något nykter. Då räknar man iaf med att hjärnan är inkopplad...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar