Solsken

Idag verkar det bli en sån dag som är ganska ok... Att ha jobbat hela helgen kan nog vara en bidragande orsak men även de senaste dagarna har inte varit allt för hemska. Solsken och värme värmer både inne och ute så det kan vara nåt sånt jag behöver. Kanske det finns hopp även för mig. Jag kan inte ändra på allt, och en del saker är kanske omöjliga att förändra. Att jag accepterar saker betyder inte samma som att jag gillar det. Spotta i nävarna och ta nya tag, kanske även om det bara är ett litet kanske, kommer även jag bli lycklig en dag. "Världen är full av lidande men även av dom som överlever lidandet." Helen Keller

Kärlek och hat

Dom säger att för att kunna älska andra så ska man först älska sig själv... Jag har lättare att älska andra än mig. Just nu är jag bara förbannad på mig själv och vilket lättövertalat våp jag är. Gör om samma sak gång efter annan även fast jag vet att den enda som mår dåligt av det är jag. Jag ska sluta hoppas och tro och i stället lära mig att inse fakta. "Fool me once, shame on you. Fool me twice, shame on me...." Alla vill inte det som är bäst för andra, en del vill bara ha åt sig själva utan hänsyn till hur det tar. Det gör ont ont ont....men jag kanske lär mig nån gång...

Städat...

Städat bland "vänner" på ansiktsboken. Inte utan att man blir en aningens besviken på vissa som man trott vara riktiga vänner. Så fort man sätter statusen "singel" så är det tydligen jaktsäsong. Erbjudanden om att "träffas", fast inte alltid i så fina ordalag gör mig riktigt förb***ad och det accepterar jag inte. Nä fy sjutton. Mina vänner ska vara mina vänner och inget annat. Jag är mitt uppe i en situation som är tillräckligt jobbig ändå och det hade varit trevligare med stöd än diverse erbjudanden som bara retar gallfeber på mig. Bara för att jag inte vill vara singel så innebär det inte att jag tänker kasta mig ut och börja dejta när jag fortfarande har en strimma av hopp.

Vandrar mellan väggar..

En dag ledigt mitt i allt...sen är det kurser och jobb in till nästa vecka. Stormen sliter i trädkronorna utanför så man håller sig nog inne trots solskenet. Städning står på schemat, nåt jag inte riktigt varken orkat eller hunnit med på ett tag. Ledig dag=städning annars finns det nog viss risk att lghten gror ihop alldeles....men det ska jag råda bot på!

På det hela....

....så känner man sig ändå ganska ensam och övergiven....

Sen då??

Helgen blev inte riktigt vad jag planerat men vi hade iaf trevligt. Kändes skönt att komma hemifrån och inte behöva sitta ensam i solen. Jag känner mig lite starkare i mig själv och det tror jag att jag behöver just nu. Tycker inte om att vara singel och hoppas ändå att det kommer att ändras och jag får som jag vill....trots att jag ännu är osäker på allt... Jag liksom bara hänger med på ett hörn och väntar och ser vad som händer och sen har jag ingen aning om jag kan påverka det eller inte. Ser fram emot nästa helg trots att den innehåller jobb (hade hellre varit ledig) men då behöver jag inte vara ensam hemma på ett tag så kanske det kommer lite solsken.

Ibland kommer ett ljus!!

...som känns bra!.. Helgen kommer jag att tillbringa hos goda vänner på landet så jag behöver inte sitta ensam hemma igen.:) Få komma bort lite och ut i skogen är nog det jag behöver nu... Lite solsken, kanske en bastu och lite trevlig matlagning. Att det från början är Råskinns vänner men att jag är lika välkommen utan honom känns bra. Jag verkar ha acklimatiserat mig till södern och har vänner även här. Intressant skall det dock bli att nyttja de lokala transporterna. Det är inte som i norrland utan här är det krångel med olika zoner och län och färger på fordonen....tur att de fortfarande framförs av en levande person som förmodligen kommer få hjälpa mig och liten tillrätta.:)

När man inte vet men ändå tror....

Lite är det nog så att man fortfarande svävar i ovisshet angående det mesta. Denna ledighet har varit över förväntan och bättre på många fler sätt. Lycklig har jag fått vara också... Nån tankeläsare är jag dock inte ännu. Stormen har dragit in och hoppas den inte påverkar humör och sinnelag...fast jag vet att nu blir jag ensam igen i minst en vecka....kanske längre... Jobb hägrar för samtliga och så även för mig. Idag är det med blandade känslor jag går dit... Min kollega som varit i solen i 2 veckor har återvänt (ska bli kul att träffa henne igen), samtidigt som jag vet att när jag kommer hem ikväll så är det till en tom lght (och det känns inte lika kul).... Det som känns riktigt bra är att jag inte tvivlar på mig själv längre utan är helt på det klara vart jag står. Kärleken finns alltid där men några har svårare att uttrycka den än andra, det betyder inte att kärleken är mindre bara svårare att förklara, alla älskar på sitt eget sätt.:)

Ibland...

....har man kanske fel ändå trots att man tror att allting är rätt....

Sommaren kom för att stanna.

"Nuet" håller fortfarande i sig och jag är glad för det. Jobbat hårt i ett par dagar och lagom när solen kommer fram igen så får jag njuta av några dagars ledighet. En liten syrenkvist pryder köksbordet och ingen är gladare än jag över den, romantiken finns. Känns så skönt att återigen få vara lycklig.:)

Nuet...

Just idag är jag stark. Idag är jag underbar och lycklig. Tillfreds med livet och känner ett inre lugn jag inte känt på länge. Idag skiner solen fast den gömt sig bakom molnen...om bara nuet kunde vara för evigt....

Idag har det återigen varit en sån dag att det knappt gått att vistas utomhus... +34 i solen och +27 i skuggan är lite mer än man är van vid. Gårdagen tillbringades på skolan där lillan ska börja nu i höst, ja vi blir vilket som kvar här nere. Inskolningar inbokade så det kommer bli fullt upp i sommar. En av fördelarna är att en del av hennes nuvarande dagiskamrater kommer att fortsätta i samma klass som henne. Fröken och fritids och allt verkar ok så vi får se hur det funkar när allt väl sätter igång. Två långa dagar ledighet framför mig...*suck*... Hade hellre jobbat de två och varit ledig i helgen istället... Tråkigt att vara hemma när alla andra jobbar....men efter helgen så får jag två lediga dagar till...det är ju en liten ljusning iaf.....och lagom till lediga helgen så trillar det in ett par sekiner på kontot med så man inte behöver suga på tavelramarna längre.

Trolla med knäna?

Tur att man är händig på det mesta.... Dock lite trött på att vara fattig. Inte kul att leva på vatten och knäckebröd, mycket mer får man inte för en femtilapp. Lönen blev aningens decimerad genom att lillan åkte på vattkoppor och man blev hemmavid en vecka, att "förkränkningskassan" dessutom inte har nån brådska att betala ut pengarna gör ju inte saken bättre... Dotterns far har heller inte fattat att ungar kostar och vägrar betala för henne, så papper är inlämnade för tre månaders utebliven betalning. Visserligen kommer allt i klumpsumma i slutet på månaden men det hjälper faan föga nu.

Här kommer solen!

Närmare +30 idag gjorde det näst intill omöjligt att sitta i solen...men det är klart man gjorde det ändå... Jag och "grannfruarna" placerade oss på framsidan redan strax före lunch och satt ute ända tills solen försvann bakom trädtopparna. Både lunch och middag intogs ute i det fria och var utomordentligt trevligt. Att ingen av oss tänkte på att använda solskyddskräm gjorde det hela lite mer spännande. Lillan var såklart ordentligt insmord och skyddad från de skadliga strålarna, men min numera röda hud vittnar om för lite eftertanke.... Ja ja nån gång kanske man lär sig.. Tänkte jag ska fortsätta köra mitt lilla träningspass morgon och kväll så bör det kunna ge lite utdelning, Råskinn kanske skulle uppskatta det om inte annat.:) I övrigt så är det väldigt tyst överallt, och jag är inte fullt bekväm med det... Hade varit trevligare att höra ifrån honom ibland, men han kanske behöver den tiden själv. Den som lever får se och jag går fortfarande och hoppas... I morgon är det dags för jobb igen och i morgonkväll ska jag och lillan till hennes skola där hon ska börja i höst. Träffa lärare och andra barn. Spännande vill jag lova och inte utan att även mamma känner ett litet pirr i magtrakten. :)

Sova????

Hade så otroligt svårt att somna igår så jag tränade mig trött istället... Situps, pushups, dips och gud vet vad bara för att få en hiskelig mjölksyra. Efter mycket om och men så slappnade musklerna av så pass att jag kunde sova ett par timmar. Samma pass körde jag även i morse. Skönt slut i musklerna så nån nytta borde det kanske göra.
Olyckskorparna flaxar runt mitt huvud och väntar bara på chansen att få bygga bo i mitt hår.. "-Vad var det jag sa! Vad var det jag sa!"..kraxar dom i kör. Jag vill bara ha tillbaka det bra livet jag hade med Råskinn, fast ännu lite bättre med de förändringar jag tänkt göra i mitt liv, med lite tur kanske även han tycker det är bra.....

Lördagsmys...??

Idag har våren visat sig från sin bästa sida. Solen har gassat hela dagen och förvandlat skinnet återigen mot en lätt rosa nyans. Det har bara varit vi damer hemma hela dagen så vi har legat i bikini och lapat sol och gin.:) Inte fel. Lite positivt avbräck i allt mitt tungsinne. Jag hann även med att städa grannens lägenhet på eftermiddagen.:) Lillan var nöjd med att bli uppassad och få precis det hon ville och klagade inte på pannkakor till middag. I morgon tänkte jag ta mig i kragen och försöka äta lite jag med, inte det enklaste men ska iaf försöka. Det positiva är väl att midjemåttet minskat med 5 cm, men att leva på kaffe funkar inte riktigt i längden påstår dom som vet... Kvällen avnjöt vi med en kavalkad av tecknade klassiker innan lillan tyckte det var dags att gå till sängs. Jag vet att jag även i natt kommer att sova på Råskinns sida av sängen och använda de flesta av hans kuddar.. Gillar inte att känna mig ensam och övergiven och saknar hans sms då han är borta.... Livet känns skit just nu men jag ler fortfarande och uppvisar en schysst fasad.

Workout

Hade planer för dagen att flytta lillans saker till det lite större rummet... Mycket plockande, bärande, dammsugande och mer plockande...och efter mycket om och men så var det klart... Då insåg jag att det var mycket bättre som det var innan så det var bara att flytta tillbaka allt igen.. Ja ja fick ju jobba lite iaf.:).. Lite bättre ordning på allt blev det också och Råskinn fick sina fiskeprylar och verktyg på samma ställe... Hittade även mönstren till mössorna jag gjorde till honom förut, han har ju hunnit strula bort en så jag tänkte sy ett par fler till honom.... Kvällen blev sådär. En väninna ringde och var ledsen, en av hennes nära vänner hade berättat att hon har skelettcancer, så jag har varit och tröstat henne större delen av kvällen, fast jag förmodligen skulle behöva lika mycket tröst jag med fast av andra anledningar. När jag väl kom hem hade en annan av mina vänner varit och lämnat lite kläder till mig...så lite glad blev jag ändå.:)

Prioritera

Eftersom det är jag och lillan som bor här i lghten på "heltid" så bestämde jag mig för att möblera om lite. Lillan kommer få "stökrummet" som är nästan dubbelt så stort, ungar behöver lite utrymme för sina lekar och det är bättre att de leker där än i vardagsrummet. Sen så har jag rensat ut en hel del av mina saker. Svårt att halvera boytan och göra sig av med allt skräp på en gång, man får ta det i omgångar så är det lättare. Har erbjudit Råskinn att dela detta med oss varannan vecka då han är hemma och hoppas han tackar ja. Inbillar mig fortfarande att det måste kännas skönt att nån fixar och pysslar om en, och om inte annat så kanske han stannar av ren lathet.:D.....men jag hoppas iaf fortfarande....

Acceptera??

Trodde jag accepterat men hade visst fel även där.... Jag vill liksom envist hålla fast vid ljuset och den lilla strimma av hopp jag ändå hyser. Jag är upprörd och jag är ledsen och förbannad på mig själv att jag ska vara en sån idiot att jag inte fattar att han vill gå vidare. Har hela tiden hoppats att om det bara tar ett tag innan han får tag på lght så kanske han hinner tänka efter lite och kanske tycker att jag inte är så dålig ändå och väljer att stanna hos mig... Vet att jag skulle klara mig utmärkt utan honom, men jag älskar honom fortfarande och vill inte att han lämnar mig... Nu åker han ikväll igen, och den veckan kommer kännas som ett halvår...och om han träffar nån så har jag ingen rätt att tycka, tänka eller säga nåt om det, hur ont det än skulle göra..... "Den man älskar släpper man fri."

Håller det i sig??

Undrar om våren och allt annat håller i sig eller om det kommer ett bakslag?? Igår snöade det för fullt när jag vaknade, men som tur var så hann allt tina bort innan det blev ett täcke. Lite jobb idag och lite i morgon men sedan ledig över helgen igen... Midsommar vette sjutton hur det blir, tror inte lillans barnvakt vill sitta hemma hela helgen och fadern lär knappast hämta henne. Förbereder att ta ut föräldradagar så jag inte står där med skägget i brevlådan. I övrigt händer inte så mycket. Lite pirr i magen fortfarande och vågar väl inte känna mig sådär riktigt lycklig, men nöjd så länge det är status quo får då blir det inte sämre iaf.... Tjocka tanten har lyckats vara tyst så länge och det är iaf jag glad över.

Spicy...

Igår blev det en riktigt lyckat. Min version av thaikyckling gick hem.:) Lite chili och lime och massa andra bra saker. Beröm som gör att lusten att fortsätta med kulinariskt skapande växer, det är ju faktiskt kul att stå vid spisen.:) Nåt har jag tydligen lärt min under de här åren när jag stått med armarna i kors och övat lite provsmakning och glada tillrop. Men med en bra lärare så är det ju inte så svårt.. Som regel så är man så stressad efter arbetsdag och man snabbt bara vill få ihop nåt till ungarna. Har man tid och inte är stressad så är det en helt annan femma... Trivs?? Japp. Glad? Jajamensan...:)

Ingen vill vara kyckling??

Ingen är den som vill backa och säga att man hade fel i en konflikt... Jag hade fel....och hoppas på förlåtelse... Min kärlek hade falnat för länge sen om den inte vara av äkta vara... Igår lagade jag och liten middag, som emottogs med gott omdöme...och när man får beröm för såsen så är det ju bättre än att vinna på keno!! Gissa vem som harvar igen framför elslukande monstret?? Jo men självklart... Kycklingen styckad och marinerad och fonden puttrar... Lär mig nog så småningom...och lycklig är jag åtminstone ett tag till...