
Äntligen!!! Det här som vi väntat och laddat för det sista veckorna är äntligen gjort! Premiären för våran julshow har gått av stapeln och allt var underbart!!! Det är sånt är som gör det värt timmar av slit, att presentera en bra show... I morse skulle vi få sovmorgon, men eftersom att bussarna går lite taskigt så åkte jag ändå upp i tid. "Sång-Emma" och HoFfe var redan där och fixade lite med ljus, backdropen och lite pynt och sånt. Genrepet var en riktig katastrof... Saker lät fel och steg glömdes...aj aj aj... Av nån konstig anledning var det som att det bara inte skulle sitta. Helt plötsligt har man glömt allt man lärt sig under de sista veckorna... Efter lite pekpinnar och tragglande från "the Hoffmaister" så fick vi ledigt...
Alla försvann ner på boendet... På väg dit fick jag ett så underbart sms av Råskinn att jag bara smälte.. Lallade runt som ett litet fån på rosa moln.. F**n vad jagälskar den karl´n... Tjejjerna tyckte ändå jag skulle försöka laga middag.. Emma och Tina stod för råvarorna och jag lagade mat till oss... Dom tyckte jag skulle hälsa Råskinn att det var gott..;) Lånade Emmas dusch och sedan var det allmän smink-stuga..hann ändå inte klart utan fick fortsätta senare...
När vi väl var uppe bakom scenen igen så var det bara det vanliga =vänta, vänta, vänta.. Ner en snabbis och sjöng en vacker liten julsång för gästerna och sedan upp och fortsätta vänta... Så till den milda grad att jag faktiskt blev lite överrumplad när tecknet kom att vi var på g.... Springa ut, greppa micken och försöka komma upp på scenen och försöka att inte slå ihjäl sig i brådskan... Min första insats var väl sådär... Inte riktigt nöjd själv med vad jag presterade, men rodde hem det iaf... Vi var mycket bättre än på repet..Nåt som irriterar mej lite är att jag vet att jag kan mer men var lite låg i både fokus och energi..bättre om man inte låter saker påverka en så mycket utan man bara gör sin grej no matter what.. Kommer bli bättre i morgon, och då kommer Råskinn vara där...då har jag ju verkligen nån jag drömmer om i tusen och en natt på plats och det känns helt ok..
Han ringde efter showen (jag hade tänkt lifta till byn med Emmas släktingar) och sa att han var på väg upp att hämta mej.. Underbart eller vad..:) Nu när man kommer hem så försöker man varva ner lite. Svårt när man som alltid efter en premiär har adrenalinet på top och aldrig vill sova....fast det där polartäcket drar ganska bra...