Lika olika??

Vi är ju alla olika då.... För min del tycker jag det bara är bra att alla inte är samma lika. Man har olika intressen och inriktningar i livet och annorlunda förutsättningar att utöva det man brinner för. Hur lika ska man vara egentligen?? Är det som dom säger "Lika barn leka bäst" eller är det "Motsatser dras till varann"??? Man kan aldrig veta vad som rör sig innanför pannbenet på partnern (och det kan nog många gånger vara lika bra det). Det som är viktigt är att dom rätta känslorna finns där, omtanken och accepterande och att man drar åt samma håll. Jag kommer nog aldrig att känna på samma sätt som Råskinn när han kokar en schysst fond, men däremot så kan jag förstå hur han känner det. Jag fattar vad allt handlar om men tänker på det på ett annat sätt, om jag började känna som honom för att laga mat så är jag ju fel ute nu och skulle ta och utbilda mej till kock istället.... Ibland när han säger att han saknar stan, en sån sak som inte jag gör då eftersom jag brukar vara hemma där jag för tillfället bor, så känner man att man får en tung klump i magen och nästan får lite panik. Bara hoppas han pallar med en virrpanna som är oduglig vid en spis...