Trängselskatt

Skulle nästan behöva ha trängselskatt i skidbacken här uppe. Idag var det hysteriskt. Som vanligt så fick jag jobba själv, och ha hand om uthyrning, liftkort och kiosk. Inte så kul när det är riktigt hektiskt och inte alla varor finns framme/inne. Hur som helst så snurrade det på rejält och jag känner mej riktigt nöjd med min insats, nu är det bara en kväll kvar där innan jag är färdig för i år. Äntligen!!!! I morgon får jag iaf sova ut. Så gott det nu går eftersom att lillan kommit hem igen, så hon väcker mej nog runt 5.30.... I natt fick jag iaf ett gulligt telefonsamtal. Tyvärr kände jag mej inte så gullig då utan var mest trött. Kommer bli lättare när vi har tid att träffas lite iaf. Känner att all stress och sömnbrist börjar sätta sina spår, så jag lär nog gå in i väggen lagom till sommaren..

Trevligt lov!!!

Hoppas att mina kära klasskamrater (och alla andra med naturligtvis) får ett trevligt sportlov och att ni kan ligga hemma i soffan och smälla i er karameller...eller nåt annat passande som man mår bra av. Passa på att vila och njuta för snart nog får vi tränigsvärk av Åsa igen.:) Kram

Mera backe

Hur klarar dom söta småttingarna av att åka slalom!! Totalt orädda så kastar dom sig utför branten och tycker det är hur kul som helst....jag förstår ingenting. Hela kvällen och halva natten har jag tillbringat i backen. Det var sonens träningsgrupp som var ansvariga för den nattöppna backen ikväll. Eftersom jag ska dit i morgon igen så orkade jag inte hålla ut till midnatt. Det var en fullkomlig anstormning av människor i alla åldrar. På ca en timme hade vi hyrt ut alla utrustningar som fanns och på 1,5 timme sålt slut på alla hamburgare..... Med andra ord "kaos"... Kul var det eftersom att det rörde sig hela tiden, men när toastjärnet tog lite tid på sig så hopade sig beställningarna. Nu är man iaf ganska sliten och det skulle vara underbart att krypa ner under polartäcket ett par timmar. Väntar nu bara på att Råskinn ska komma hem så det blir den sedvanliga telofonkonversationen på kvällskvisten, som även den är snart ett minne blott... Förstår att han tycker det känns lite ovant att ens tänka tanken på att flytta norrut, så jag ska göra det bästa jag kan för att skämma bort honom så han mår bra.

Vi fick iaf ordentligt med beröm idag efter gårdagens show. Kändes ännu bättre att även publiken tyckte vi var bra. I vanlig ordning fortsätter HoFfe på jazz-temat. Helt ok. Är så stolt över mej själv att jag även börjar lära mej det där med piano. Satt i morse och plinkade ut "When Sunny gets blue", och var helnöjd. Piano är kul, men jag skulle vilja vara mycket duktigare på det. Undrar om det finns plats för ett piano på hotellet??

Show

Då har det varit show igen då.... I morse så började vi dansa med Christina. Riktigt kul med den koreografin som vi fått i läxa, alltså man lär sig en koreografi åt (vanligtvis) höger och sedan ska man spegelvända den. Lite klurigt eftersom hjärnan lätt hoppar tillbaka till det man lärde sig först och vill fortsätta med höger. Jag tycker Kicki och jag klarade det riktigt bra. Sedan blev det lite "Dunham-jazz" och lite olika övningar med att orientera sig i rummet. Lite svettigt blev det och träningsvärken som jag fick igår på Åsas lektion gjorde ju inte saken bättre. Sedan blev det lite sång efter lunch. Som avslutning på dagen så blev det show ikväll. Det har varit pedagogdagar på skolan med inbjudna lärare från andra skolor. Trots att jag inte dansat showen sedan i julas så gick det över förväntan och jag är riktigt nöjd med min insats. Ibland hjälper det att traggla in stegen. Det blev en rejäl show med duktigt drag.

Till veckan är vi lediga från skolan och då ska jag ner till Råskinn och packa. Äntligen känns det som. Han har tagit steget och sagt upp lägenheten och allt så nu blir det på riktigt. Jag har varnat honom för att han inte kommer bli av med mej nu utan nu får han dras med mej i fortsättningen. Jag tycker det känns skönt och tror även att han behöver få lite norrländskt lugn.

Nervsammanbrott

Hur ser en vanlig dag ut för mej egentligen??..Hm... Upp kl 05.00. Fixa frukost och plocka ihop alla saker som ska med. Kl 05.30 väcker jag lillan, ser till att hon får på sig kläder och lite frukost. Kl 06.00 väcker jag sonen. Kl 06.10 ytterkläder på lillan och promenad till första bussen. Väl inne på stan har jag 25 minuter att springa upp till dagis och tillbaka till busstationen, innan nästa buss går. Kl 07.30 är jag på skolan och börjar dagen. Där är jag kvar tills jag åker hem med 15.30 bussen. Är i stan 16.10. Upp på dagis, hämta lillan, iväg på Hemköp och handla. om jag inte är sugen på en 3,5 km promenad med barnvagn i snömodd så tar vi bussen som är hemma 17.40... Då är det dags att laga middag, tvätta, städa förhöra läxor och göra alla andra "mamma-saker". Middag brukar bli runt 18.30. Sonens träning börjar 18.00..lite stress.... Sen tillkommer flera andra stressfaktorer.... som att min stationära dator inte vill starta, att jag inte lägger ner all ledig tid på barnen, att Råskinn är långt borta, att jag har läxor som jag ibland inte hinner med riktigt, att jag skulle behöva rensa igenom barnens garderober, att jag inte hinner umgås med vänner.....Att hela mitt liv känns som att det spinner i 190 och jag inte hinner nåt.... Tror jag måste börja med att lägga bort det dåliga samvetet och köra för det jag själv har tänkt mej...ändra lite på prioriteringarna och göra sådant man mår bra av... inte så många måsten.... Nu har jag iaf gjort mej en liten tomatröra så jag kan dippa lite och tröstäta en skvätt... I morgon kommer jag ha jätteont för dansen med Åsa idag tog nästan livet av mej.... Nu väntar jag bara på att Råskinn ska ringa och få mej på lite bättre humör...

Allvetare.

Det skulle man behöva vara ibland. Tillbringat 2 timmar i telefonen med Råskinn, då vi även suttit framför varsin dator och letat telefonnummer till alla myndigheter och försökt klura ut hur många miljoner tillstånd, hur många kurser man måste gå, hur allt funkar helt enkelt... Det är cirkus!! Är ju hur mycket som helst med att starta ett eget företag ju!! HJÄLP!!! Hittade iaf en del schyssta ställen i kommunen som man kunde ta kontakt med och få hjälp med allt sånt, så det känns lite bättre iaf... Saknar ju Råskinnet när han är borta. Blir ju så lugn när jag har honom här också blir det kaos när han åker. Det känns så skönt att det inte är så lång tid kvar innan vi bor tillsammans.

På skolan har vi pysslat med drama hela dagen. Riktigt kul var det som vanligt. I morgon är det dans och releaseparty på eftermiddagen. Synd att jag inte hinner sätta en ny version av min låt bara eftersom sången lät så sunkig... Får göra om den när jag har lite mera tid, så kanske man kan höra den utan att öronen krullar ihop sig....

Kalas helg.

Vilken helg.. Hur trevligt som helst. Råskinn kom upp lite lätt trött efter bussresan. Drog iväg honom till brorsan på 40-års kalas. Blev riktigt lugnt eftersom vi visste att lördagen skulle bli tuff. 20 mil med bil och sedan titta lite på "Falty towers", som bara känns bättre och bättre. Sedan hem till polaren och var lite social. Lite schysst thai käk hos honom och hans familj. På söndagen var vi och kollade en gång till på kåken och det är ju det vi vill.... Sedan kläckte Råskinn ur sig nåt om giftermål... Tror det var stundens ingivelse och han kanske var lite lättpåverkad då. Undrar om han tänker baka tårtan själv eller?? Får väl se vad som händer om alla mina drömmar slår in eller om det bara blir delvis.. Hur som helst så vet jag att vi kommer bli lyckliga där.

Allt börjar klarna...

I morgon kommer jag ha ont... Känner lite av dansen med Åsa igår (sträckte mej då jag försökte mej på spagat) och idag har vi haft både akrobatik och dans.

Också har vi fått våra roller till vårens produktion. Jag ska spela Sheila från "A Chorus Line". Rollen känns lite som en utmaning, men jag tror ändå att jag sätter den. Återigen en ny låt som jag hört 1 gång...men det ordnar sig nog det med.

I morgon är det fredag och dags för sånglektion igen. Ska bli kul, ska försöka hinna sitta lite i studion med...

I morgon kväll kommer Råskinn upp. Äntligen... På kvällen ska vi på middag till min bror som fyller 40 och på lördag ska vi åka iväg och hälsa på en kompis som vi inte träffat på länge. Ser verkligen fram att få umgås en hel helg...då kanske jag lugnar ner mej och lär mej sova igen....

Klar.

Jo då var man klar med den cover som vi skulle spela in. Stefan hade tydligen haft riktigt kul och hittat på en massa bra saker med bakgrunden, han kunde nog inte motstå alla fina noter tror jag. Blev lite rockig version helt i min tycke och smak... Däremot är inte min hals på topp och egentligen borde jag nog inte sjungit, så efter 8:e misslyckade omtagningen blev jag less och tog den i huvudklang i stället. Det finns en första gång för allt, ska försöka komma ihåg att ta med den i morgon så kan jag lägga upp den här...

I övrigt så har vi dansat med Åsa idag. Riktigt kul faktiskt, förutom att man har ont ont ont...men roligt är det ju...*suck*.. Mer dans i morgon och mest troligt så kommer vi få rollerna till den nya produktionen. Jag satt ikväll och försökte göra Christinas läxa, ett papper med massa olika matnyttiga saker, vart dom fanns och vad dom var bra för. Tur att man är uska så det blev inte alltför krångligt trots att lillan och sonen bara bråkade och inte var ett dugg intresserade av att sova....

Nu behöver jag bara stå ut i morgon för på fredag kommer Råskinn... YIPPIE!!! Skönt att ha nån att koka kaffe till på morgonen igen.

What a day...

Upp tidigt i morse.. Iväg med barnen på skola och dagis och sedan promenera iväg för att vänta på bussen från Hola. -23 och myggfritt. Halvvägs möter jag HoFfe som kommer bärandes på en pianopall.... Packar in oss alla i bussen och beger oss söderut mot Noliamässan i Sundsvall. Man känner sig lite lätt yr, och allt går ganska fort. Allsång med Frank Sinatra på vägen ner hjälpte till att hålla stämningen. Väl nere och efter att vi hittat vårt lilla bås så blev det ganska lugn. Lite småtrevligt och väldigt bra stämning, alla lyckliga och glada. Ett par framträdanden, Stefan och Artur testade om dom skulle kunna bli fallskärmsjägare (jo dom klarade det), en toast till lunch eftersom vi inte kunde hitta restaurangen, syndade lite med semlor och sprang runt och åt gratis godis och frukt och nätverkade lite...och sen packade vi ihop och for hem.. Helt ok dag. Lite kul när vi skakade lös till "Tailfeather", dom flesta trodde nog vi var lite galna...men roligt hade vi!! Eftersom man alltid stänger av telefonen så blev jag lite nervös när jag upptäckte 5 (!!!) missade samtal från Råskinn....följt av ett sms där det stog typ "Det händer grejor, vi måste prata".. Åh vad jag hatar sånt!! Förstår det inte men varenda gång nåt sånt händer så är min första tanke "Jaha, nu har han kalla fötter och vill dra" eller nåt liknande. Läser alltid in nåt negativt, dumma jag. Nu var det ju som tur var inte det den här gången utan tvärtom så verkar våran dröm inte så långt borta längre.

Väl hemma så var det fullfart iväg och kasta i sig lite mat hos mor för att återigen stå en kväll i slalombacken. Som sagt det är KALLT. I vanliga fall har vi köldgräns vid -20 men trots att det var -21,4 så åkte barnen och var glada, lite fundersam blev man när det bara kom mer och mer folk trots kylan. En engelsk familj på besök gjorde även att jag fick slipa lite på mitt uttal, fick guldstjärna på det.

Happy happy joy joy...

Jodå allt löser sig till slut... Sonen överlever och kommer skickas till skolan i morgon så mammsen kan åka iväg och showa lite. Man ska ju ha tur ibland... Hoppas bara det blir lite varmare annars kommer jag frysa arslet av mej när vi väntar på lilla bussen. (-21)....och jag får vänta i ca 40-60 minuter...brrr... Det blir skiddress och snökängor...

LESSSSSS!!!

Idag så var det stängt både på grundskolan och på dagis, vilket innebar att lillan varit med mej på skolan idag... Hon var ganska lugn motför hur hon brukar vara, men ändå fullt tillräcklig fart för att lärare och elever skulle drabbas av koncentrationssvårigheter.... Så har jag det varenda dag.... Sen nu ikväll så kom sonen hem från pappa...sjuk!!! Blir vansinnig!! Då hade han ju lika gärna kunnat stanna kvar där uppe så hade hans pappa kunnat gå med honom till läkaren. Istället så kommer jag att missa Noliamässan för att ta ungen till läkaren... Varför är det hela tiden mamma som ska bli tvungen att göra allt sånt?!?!?!? Samma sak med dotterns pappa, aldrig att nån offrar tid till att gå med barnet till läkaren eller nåt. Varför är det hela tiden jag som ska låsa upp mej och avstå från en massa bara för att pappa inte kan ta ansvar!! Less less less less!!!!!!!! Inte så konstigt att man bara vill skita i allt.

I morgon.

Jo i morgon är det ju en sån där dag då... Den 16:e. Råskinn har faktiskt bättre koll på det än jag *skäms*. Den dagen då man sitter och tänker tillbaka på när det sa klick... Lite intressant eftersom jag vid det laget hade bestämt mej för att vara singel i ett par år eller resten av livet... Men föll pladask för Råskinn... Äh...Shit.. "bra-listan" skulle kunna bli hur lång som helst om jag fortsätter. Vilket skulle resultera i att han får hybris och undrar varför han är tillsammans med en galen norrländska..hm...vi skippar den... Han är guld helt enkelt..och snart bor vi ihop...

För att anknyta lite till en polares relationsblogg och säga min mening så är det nog så att vi tjejer blivit förstörda av alla sagor om prinsar och prinsessor... När jag var liten så bestämde jag mej för att jag skulle gifta mej, skaffa barn och leva lycklig i alla mina dagar...(i den ordningen)... Barnen fick jag ju...och tänkte att "man kan ju alltid gifta sig sedan så kommer det lyckliga på köpet"..hm.. funkar ju inte riktigt så då.. Jag har mina barn som jag älskar mest av allt här i världen, men har även hunnit med det helvete som det innebär att vara singelmorsa.... Nu har jag hittat ett tryggt förhållande, några fler barn är det inte tal om och gifta oss tror jag inte heller vi kommer att göra... Men vad spelar det för roll bara man är lycklig...

Lillan och kakan.

Det är stängningsdag på dagis i morgon så lillan får följa med mej till skolan istället.. Packat en massa leksaker och grejor..och lite av hennes favoriter..Kex... Inget godis eftersom det är måndag, men mat i alla dess former eftersom det brukar kunna hålla henne lugn ett tag... Tänkte på att undvika sådant med mycket socker i eftersom hon då mest troligt kommer gå i taket av socker kick. Hon ser fram emot att "dansa som en prinsessa" på våran sånglektion. Teater har hon nog inte så mycket hum om än vad det är men hon är ju en liten teaterapa så det lär hon sig nog.

Läste...

..i kvällens tidning att en man inte fått vård direkt efter ett SOS-alarm pga polisen var tvungen att säkra platsen. Senare avled mannen och nu utreds det om det berodde på polisens fördröjning. Lagen är ju faktiskt så att om det finns risk för personalen så får dom inte gå i närheten förän polis bedömmer platsen som säker. Kan säga att efter ett antal år inom den branchen så känner jag ett flertal som som gjort det ändå. Avsked är ju det som finns att vänta om det kommer fram men i en akut situation så tänker man inte riktigt så. Det som är viktigt är att stabilisera och förbättra situationen för den som är i behov av vård, så ibland går man kanske lite för långt. Det är ju det kall man har, att hjälpa en människa i nöd. Säkerheten är självklart viktig men samtidigt blir man ju så frustrerad att det ska behövas.

Kan inte bara folk acceptera ambulans och polis och låta dom sköta sitt jobb så skulle allt vara så mycket enklare. Nu för tiden respekterar inte människor varandra. När man själv var liten så var man rädd att polisen skulle hämta en om man gjorde nåt bus. Hitta en 10-åring idag som bryr sig om det.... Var för ett tag sedan ut på det lokala "haket" i byn. En tjej i 20-års åldern kallar en annan tjej för hora... Vad händer? Inget såklart.. Fattar det inte riktigt, kan man verkligen kalla folk för vad som helst och det är ok?? Det har blivit en skev verklighet när mellanstadieelever spöar sina lärare. Respekten för andra har helt försvunnit och alla ser trångsynt allt ur sitt eget perspektiv utan att sätta sig in i en annan människas situation. Mer undervisning vad gäller empati i skolorna!

Hello Kitty.

Jo den katten är ju faktiskt riktigt söt och min modemedvetna dotter vill gärna ha den på allt... Kläder, möbler, leksaker...ja allt... Det värsta är att folk lärt sig vad små tjejjer vill ha, vilket innebär att dom söta små katterna kostar multum..!!! Tur man är lite händig så man kan sno ihop kattorna på egen hand... Dottern fick se bilden och skrek genast "-KITTY!!! Mamma kan du köpa Kitty?!?!"

Alla hjärtans dag...

Ensam på den dag man ska bry sig om och älska varann... Då man vill ge en kopp kaffe på sängen, och ev en ros..(fast Råskinn skulle väl få spatt om jag köpte rosor till honom...Köper man rosor till killar eller är det jag som är knäpp??) Idag som man verkligen vill tillbringa med den som fått ens hjärta... Han är med mej i tankarna iaf, och snart är vi ju sambos.. Ändrar inte på att helst av allt så skulle jag vilja ge honom en stor kram och berätta hur mycket jag älskar honom... Älskar dej gubben, fast det vet du ju redan..

Helt ensam är jag ju faktiskt inte. En trotsig liten 3-åring kom hem till mamma igår så det är full fart, visserligen bra för då hinner man inte tänka så mycket. Snart är det nästa helg och allt blir underbart igen.

En stor kram till alla mina vänner på alla hjärtans dag. KRAM!!

Fredagsblues

En miljon små värmeljus brinner här hemma nu... Lite blues, lite trött och lite ensam. Förkylningen har börjat ta om igen så nu känner jag mej lite less. Varför ska man alltid vara sjuk för?? Jag vill vara pigg och frisk och ha massor med energi över så jag orkar göra allt.... Just nu känner jag mest för att krypa ner under polartäcket och bara sova bort tiden...istället för att öva skalor...*suck*.. Jo gjort det också idag då..får sånna infall att man bara känner för att vara tyst och inte sjunga nåt mer...eller...nä.. Jobbigt att hela tiden försöka ändra på allt... Synd att man inte föddes som lagom... Känns visserligen bra att det inte klagas på att jag har för lite "botten"..nästan lite tvärtom och det brukar ju inte vara så vanligt... För den som undrar så tycker jag sånglektionen idag gick åt he**ete...det gjorde visserligen inte HoFfe, han var väldigt nöjd med mej men det var inte jag. Låten jag gjorde fann inte nåder hos The HoFfmeister utan han ville att jag skulle göra den på amerikanska(som jag då inte gillar) och dessutom enligt dom noter han hade...som inte är riktigt så som jag lärt mej den...hm.. Lite ommekande i sista minuten så att säga..men jag får väl öva på den under veckan. Om jag inte blir riktigt sjuk i helgen så ska jag sjunga, sjunga och sjunga. Går det inte med våld så går det med mer våld. Jag vägrar att ge mej!! Kärringen är tjurig ibland också. Nu är det mindre än en vecka kvar tills Råskinn kommer upp och jag saknar honom som en tokig.. Därför ska jag tillbringa helgen sjungandes "Miss you like crazy"....

Afterski

Jo jag vet att jag är en dålig människa men vad gäller snö och vinter så är jag nog ändå bäst på afterski... Jobbade ideellt i den alpina klubben ikväll. -20 grader men kidsen ville liks för****at träna. Ett under att dom inte fryser ihjäl i backen. Har faktiskt åkt utför ett par gånger. Mitt enda problem är att jag inte är polare med liften...så jag GÅR!! Jo, jag tar skidorna på axeln och promenerar uppför slalombacken. Kondition får man ju iaf. Synd att det bara är en liten klubb, utan rättigheter, man får nöja sig med att sälja toast och varm choklad istället för en kall öl och en köttbit.

I morse var det -28 grader (Jo, det är sant!!!) Förstår inte riktigt varför man vågar sig ut överhuvud taget. Idag har vi börjat fördela lite roller till vårat kommande projekt. Ska bli kul att se vad det blir av det hela. Har ingen sån favorit som jag känner att jag absolut vill göra utan är nog ganska snäll, eftersom man är van att få en roll tilldelad. Kan ibland vara en lite större utmaning. Hittade en roll som var lite intressant, och det är rollen som Sheila i "A Chorus Line". Den fokuserar en hel del på just dialog/teater biten, och det är ju det jag tycker är såååå roligt... Vi dansade lite mer jazz idag med Christina. Vi blir duktigare och duktigare, och fick en ganska "fet" läxa.. Nja, egentligen var den väl inte så knepig när man väl får den att sätta sig i muskelminnet. Kul som sjutton är det iaf, eftersom det känns som att man får spela ut lite mer, kanske jag som har fel men annars tycker jag det känns som att det ligger jättemycket tonvikt just på stegen, hållning och sånt...men nu är det lite mer teater..Super!!

Tror mitt lilla Råskinn tröttnat på stan...Yippie!! Eller?? Nä, inte bra heller att han tröttnat på den, men jag kan förstå den frustration han känner eftersom även jag brukar lida av den allt som oftast. Ett litet tag till bara sen känns det som att allt kommer lösa sig i den riktning vi vill. Dessutom kommer vi inte få tillbringa Alla hjärtans dag ihop..*snyft*.. Hade annars säkert varit helt underbart.

Perfektion??

Även den bästa kan ha en dålig dag... Suttit och kollat runt på olika versioner av "Nobody´s side" och kommit på att Elaine Paige gjorde ju den bästa. Såg att även Idina Menzel fått äran att göra rollen som Florence. Gillar mycket av det Idina gjort tidigare och i mina ögon en riktigt bra artist. Denna gången blev jag dock inte imponerad alls.... Snarare tvärtom!! Ännu ett bevis på att ingen är perfekt. Själv sitter vi i studion och tycker det låter konstigt eftersom vi inte gör allt live. Vet att många av mina klasskamrater är otroligt duktiga på vad de gör...det är bara som så att man kan inte bli bäst på allt. Teater och sång är ju det som ligger mej närmast om hjärtat. Känner mej riktigt nöjd med hur jag utvecklats som sångerska under den här tiden, men kan säkert bli ännu bättre med lite mer träning. Ska försöka att inte göra en direkt plankning av Elaines version av låten, men det är svårt när man lyssnat på den i 20 års tid, då får man lätt med sånt som inte låter så snyggt.. Btw så satt jag, Emma och Tina i bussen och sjöng "lite" på hemvägen idag (ja, även Stefan med Syster var med på ett hörn)...så ropade busschaffisen att vi skulle sjunga högre.:) Alltid kul att kunna göra någon glad.

Isdans, magiska nötter och boende.

Nu är det så kallt att man borde börja med isdans!! Hur står dom ut egentligen?? Visserligen är det lite varmare i en ishall..men ändå. Idag har det varit typ runt -20 hela dagen och man vägrar gå ut utan att först krypa i skiddressen. Rörelserna dom pysslar med är ju liknande sånt som vi får göra på dansen. Kanske inte riktigt, men ibland känns det som så. Har märkt att man blir lite "skadad". Trots att jag inte är dansare eller ens i närheten av nåt sånt så lär man sig ju en hel del. Utan att egentligen mena det så tänker man på utåtvridningen. Man tänker på att hålla ihop sig och allt annat som man kommer på...allt det tar ju hur lång tid som helst att lära sig. Jo, och jag är avundsjuk på att Anna har så vackra händer då hon dansar!!

Lite bra kvalitetstid i studion idag... Min bakgrund var nästan klar..då Stefan fick tag i nötterna (noterna)... karln är ju ta mej sjutton ett geni! Tydligen såg han det lite som en utmaning och kunde inte motstå att spela "på riktigt"... Min son fick höra Stefans senaste kreation och satt bara och gapade.."-Mamma!! Den killen vill jag träffa!!". Klart han ska få göra det... Jag ska försöka att lära mej den svenska texten till låten, eftersom jag funderar på att göra den både på svenska och engelska. Eftersom jag inte ens hört den på svenska så kan det bli lite intressant.. Får se om jag får sjunga den för HoFfe på fredag...skulle vara trevligt med en objektiv åsikt...

Dagarna känns lite halv-tradiga nu, även fast det har blivit mycket ljusare ute. Tror det är ensamheten som gör det. Att lägga sig ensam och vakna ensam är inte min drömsituation just nu... Skulle raskt vilja spela fram allt ett par månader då allt redan ordnat sig... När jag träffade Råskinn så var han ganska snabb att berätta att han minsann var sthlmare, och aldrig skulle kunna tänka sig att flytta därifrån. Ok, tänkte jag, jag får väl flytta till stan då. Nu har han inte längre dom problemen utan är betydligt mer flyttbar. Livet ändras ju hela tiden och man ska aldrig säga aldrig. Själv har jag ju i ett svagt ögonblick sagt att jag aldrig skulle dejta en kock, (kanske beroende på att våran kock var lite elak ibland), och nu är jag på väg att flytta ihop med en. Men det gör inte så mycket. Det enda som spelar nån roll är att vi är lyckliga...och det är vi ju tillsammans.

Ärtor...

Man är kanske som prinsessan på ärten...tål inte ett jäkla dugg... Ordentligt ont i skallen och illamående i 2 dar.. "Jaha" tänker man, "Är väl på väg att bli sjuk igen då"... Nope, så enkelt var det visst inte.. Tydligen så är det nacke/axlar/skuldror som gett upp för ögonblicket, och det är det som orsakar alltihop.... En ordentlig massage så man får banka ut alla knutor som ligger på varann. Kommer visserligen bli dålig av det med, men bättre efter ett tag. Så nu har jag bara gjort..inget... Hur kul är det då??*suck* Är sugen att röja ut ordentligt i kåken. Sälja alla "bra" saker man samlat på sig under åren.. Jo en värmare till nappflaskan är jättebra att ha...fast lillan är snart 4 år och fler barn ska vi inte ha. Ändå så ligger den och tar plats.... Hoppas allt blir som vi tänkt oss så kommer det nog bli lite mer ordning och inte så mycket som bara finns utan anledning...

Snögubbar är vi allihopa.

Så sjukt mycket snö att man inte tror det är sant!!! Verkar aldrig ta slut utan det blir bara mer och mer... Snöat sedan i fredags och det bara vräker ner! Det har inte varit så här mycket snö sedan 70-talet!! De tre nedersta stegen på trappan var helt borta...!! Det sträcker sig en bra bit ovanför knät så det finns snö så det räcker och blir över. Att ha varit i ett snöfritt sthlm och umgåtts med regntunga skyar gör att allt känns ännu mer osannolikt. Alla är ute och skottar snö..skulle också behöva göra det..*suck*.. Mår ju inte sådär riktigt 100 då så skottning pallar jag nog inte med. Kan säga att bussresan i 7 timmar då man bara mår såååå illa inte var nån hit...vill inte bli sjuk igen så det är bara att hålla tummarna...

Outräkneliga äro herrens vägar...

Jo man vet ju inte riktigt vart man kommer att hamna här i livet... Helt plötsligt så kan det ta sig de mest oväntade vändningar. Det som är bra med det hela är att allt känns riktigt bra..... Lite helt annat än vad man trodde för ett par år sedan... Visserligen har även jag varit ett tag inom restaurang, men dock inte samma erfarenhet som Råskinn. Har ju en liten fördel jag då med tanke på att pensionärerna inte lär springa om dom ser mej. Helt ok om allt klaffar. Viss erfarenhet har man ju från sin tid på kontor, och pappas företag, så lite koll på pappersbiten har jag ju.... Hotellet ser riktigt trevligt ut och det finns tydligen underlag och allt. Nästa steg är att fara ner till byn och kolla hur det ser ut... Hur knäpp är man inte om man funderar på att dra till ett ställe där ingen av oss ens varit?? Och dessutom köra en hotell/restaurang verksamhet??... Tror ändå vi kommer fixa det efter att det är det som vi vill...eller...hm.. Jo jag trivs ju bra inom den branchen,och det som är viktigt är att man får jobba med folk... Att det dessutom är en trevlig byggd med chans till rekreation, med bra fiske och allt, lugnt område som känns ok för barnen att växa upp i gör att det känns som att jag är ganska på just nu... Jag är ju småstadsmänniska, frågan är ju om Råskinn pallar det eller om han kommer få lappsjuka..?? Lyckliga kommer vi säkert bli iaf, för då får vi äntligen bo ihop...

Snart i stan igen...

Om mindre än 12 timmar så kommer jag äntligen att vara nere och träffa Råskinn igen. Trött, less och irriterad är jag, så jag behöver nog en stund i stan så jag får slappna av och vila upp mej lite...

Idag har vi dansat, lekt i studion och varit på konsert.... Musik i västernorrland var så snälla att dom såg till att Lars Anders Johansson kom upp och spelade för oss... Ett show band.. Bjöd mycket på sig själva och spelade typ irländsk folkmusik..det stuket.. med nyckelharpa och hela köret. Mycket av musiken var tonsatta dikter från slutet av 1800-talet, och riktigt bra. Det blandades friskt med lite fräckare låtar. Innan dom sa att om man var lite pryd av sig så kunde man gå ut en stund.... Undrar varför vi alla satt kvar...

Nu vänder jag dom ryggen...

Varför ska man alltid vara duktig och göra allt som förväntas av en?? Ställa upp på alla andra och hjälpa till, men när man själv behöver hjälp så finns som vanligt ingen där som ställer upp för en.... Även lugn och stabil norrländska kan få nog och står inte ut med hur mycket som helst. När gränsen är nådd så är den nådd. Jag har fått nog. Nu gör jag nåt jag vill göra och inte som jag "ska" göra. Pratat med sonen om det idag och han är insatt i att jag ska flytta till stan. Han är lite velig med hur han vill göra, men bestämmer sig nog så småningom. Jag står inte ut här uppe nåt längre utan nu tar jag mitt pick och pack och drar....

Jo det var faktiskt sant...

Eftersom att både min språklärare och en klasskamrat vägrade tro på att polis av misstag höll på att skjuta skolelever så måste jag ju bara lägga in en länk här... En klass i Ödeshög hade fått i uppdrag på sin bildlektion att filma ett postrån. Posten och alla var med på det, men ingen hade underrättat polisen!! En privatperson såg maskerade människor med vapen utanför posten och larmade självklart polis...

Flock-läsning.

Igår fick vi en del manus av Sandra. Från alla dessa manus skulle vi läsa och se om vi hittade några intressanta dialoger och händelser. Nåt vi kanske var sugna på att spela helt enkelt. Idag läste jag igenom en musikal som hette "Sweet Charity". Den handlade om en dansvärdinna och hennes irrfärder i kärleken...Lite småkul med en del riktigt bra grejor. Svårt att välja när man har mycket bra att välja på..hm.. På språkundervisningen så ska vi snart få lägga Amerikanskan på hyllan. Skadad som man är så kan jag endast prata Brittiska eller Australiensiska... Brittiska går bra, eftersom uttalet är lite skarpare (och låter lite mer "städat"), direkt jag försöker släppa lite på det för att det ska låta lagom "Amerikanskt" så halkar jag in på min Australiensiska dialekt...*suck*.. Enda som låter som att komma från staterna är när jag fläskar på en rejäl sydstatsdialekt..och hur snyggt är det då??

I går påstod dom att det skulle bli varmare. Idag var det -20 när jag vaknade!! Istiden är defenitivt på ingång!! Det skulle vara lite varmare i stan i helgen, och det ser jag verkligen fram emot.. Just nu sitter jag och funderar på hur lång tid det skulle ta att montera ett bastuaggregat i källaren, eller varför inte i vardagsrummet?? Varmt och skönt blir det ju iaf...

Så kommer vintern...

Nu har det blivit vinter på riktigt igen. Efter att ha varit bortskämd med att temperaturen legat bara strax under minusstrecket så har det blivit kallt igen... -16 (-18 på skolan)...Sån fuktig kyla som riktigt biter i skinnet, och man inte alls vill ha så mycket av. De korta stunder man är tvungen att vistas utomhus så håller man på att frysa ihjäl!! Kylan gör heller inget för att förbättra min värk heller, så nu är det ganska illa... Dom har dessutom lovat att det ska hålla i sig och att det ska komma mer snö... Grannens pingviner har gömt sig under vedboden och renexpressen var 20 minuter sen idag eftersom dom lyckades köra fast. Varför ska folk ge sig till Antarktis för att forska när det räcker att dom åker hit???

Dagar kommer och går...

Det är otroligt vad man håller koll på dagar... Har kommit på att jag nog behöver en hyffsad almanack för att hålla reda på allt... Inte bara skolan, utan även alla andra åtaganden man har....och när man har barnfria helger så man kan fara ner till stan och få en liten välbehövd semester... Biljetterna till helgen är iaf bokade, däremot så vägrar lillans pappa svara om han kan hämta henne ett par timmar tidigare eller inte. I värsta fall får jag försöka övertala mormor och morfar att försöka rycka in.... Skönt när man slipper bry sig om sånt och jag och Råskinn bara kan bo tillsammans....

Första passet i backen...

Eftersom att sonen tävlar med den alpina klubben så har man blivit tilldelade (beordrade) att stå i kiosken ett antal pass... Eftersom att dygnet bara har 24 timmar så räcker ju tiden inte riktigt till det också. Att jag dessutom blev tilldelad pass då jag kommer vara i sthlm gjorde ju inte mitt humör bättre. Lyckades byta och trixa lite så tanken var att jag skulle göra mitt första pass idag. Kommer dit med ungar och all packning, redo att köra igång. Jodå, trots att jag inte stått där nåt hittills i år så satt takterna i och jag börjar fixa smörgåsar och toast och gud vet allt. En kvart innan allt ska öppna så kommer det fler och fler... Sen startar inte liften.... Ringer en av elektrikerna som kommer dit så fort han kan (men det blev ju ändå en del väntetid). En timme efter att backen skulle ha öppnats så konstateras att det går inte att göra något åt det idag så vi får stänga allt igen.... Kan säga att jag inte grät... Liftskötarens äldste son hade precis varit och köpt nya skidor så för att inte dagen skulle bli helt förstörd så startade dom skotern och drog upp ungarna så dom fick åka ett par gånger iaf... 10 dagar tills jag ska stå där nästa gång, och jag ser ju inte precis fram emot det heller..