måndag 25 januari 2010

Been there, done that!!


Vid min ålder har man ju ändå hunnit med en del!! När jag väntade min son tyckte jag inte det var nåt konstigt med att jag vägde 49 kg i 6:e månaden... Nu är jag ändå vuxen och börjar förstå sjukdomen bakom det hela. Däremot förföljer den mig fortfarande, är ju inte riktigt frisk än då...nåt som inte alla förstår..... Från början trodde jag det berodde bara på vad jag åt, och drog ner än mer på nåt som inte fanns, vilket slutade med att jag inte åt nåt!! Dessutom har jag alltid haft väldigt rörliga arbeten, eftersom jag har lite svårt att sitta still.....så jag har alltid rört på mej samtidigt som jag inte ätit nåt, vilket inte förbättrat nåt.... En tallrik havregrynsgröt med vatten till frukost( eftersom jag dessutom är lakosintolerant), och en likadan till middag, vilket innebar att jag fick i mig ungefär en tredjedel av vad man behöver för att överleva. Om man ligger för lågt i kaloriintag så går man istället över och börjar bränna fett som redan finns i kroppen, så som det som skyddar de invärtes organen som lever, njurar och gud vet allt.... Har levt sjukt en större del av mitt liv, och aldrig räknat med att någon ska förstå vidden av det hela. Det är sånt som berör mej och ingen annan i mitt liv. Jag var ca 10 år då jag fick diagnosen "lat" av min läkare, som inte förstod att även barn kan ha ont i ryggen... Jag var tvungen att vänta i 15 år innan en ny diagnos kom som fick läkarna att tappa hakan och förstå att den smärtan jag hade var näst intill outhärdlig. Efter en operation där jag fick en 50% chans att kunna gå efteråt så blev jag dock lite bättre. Men bara lite... Värken finns fortfarande till en stor del kvar och jag kämpar varenda jävla dag för att få vara som alla andra, nåt som varken syns eller märks. Det enda som är jobbigt just nu är den allmänna bristen på förståelse. Kanske om jag gnällde och tjatade varje dag så vore det en annan sak, men då föredrar jag nog att vara för mig själv.....!!! Klaga inte på om, hur, var och när jag äter...bara jag äter så må det ju vara positivt...!!!!

Inga kommentarer: