När man inte vet men ändå tror....

Lite är det nog så att man fortfarande svävar i ovisshet angående det mesta. Denna ledighet har varit över förväntan och bättre på många fler sätt. Lycklig har jag fått vara också... Nån tankeläsare är jag dock inte ännu. Stormen har dragit in och hoppas den inte påverkar humör och sinnelag...fast jag vet att nu blir jag ensam igen i minst en vecka....kanske längre... Jobb hägrar för samtliga och så även för mig. Idag är det med blandade känslor jag går dit... Min kollega som varit i solen i 2 veckor har återvänt (ska bli kul att träffa henne igen), samtidigt som jag vet att när jag kommer hem ikväll så är det till en tom lght (och det känns inte lika kul).... Det som känns riktigt bra är att jag inte tvivlar på mig själv längre utan är helt på det klara vart jag står. Kärleken finns alltid där men några har svårare att uttrycka den än andra, det betyder inte att kärleken är mindre bara svårare att förklara, alla älskar på sitt eget sätt.:)

Ibland...

....har man kanske fel ändå trots att man tror att allting är rätt....

Sommaren kom för att stanna.

"Nuet" håller fortfarande i sig och jag är glad för det. Jobbat hårt i ett par dagar och lagom när solen kommer fram igen så får jag njuta av några dagars ledighet. En liten syrenkvist pryder köksbordet och ingen är gladare än jag över den, romantiken finns. Känns så skönt att återigen få vara lycklig.:)

Nuet...

Just idag är jag stark. Idag är jag underbar och lycklig. Tillfreds med livet och känner ett inre lugn jag inte känt på länge. Idag skiner solen fast den gömt sig bakom molnen...om bara nuet kunde vara för evigt....

Idag har det återigen varit en sån dag att det knappt gått att vistas utomhus... +34 i solen och +27 i skuggan är lite mer än man är van vid. Gårdagen tillbringades på skolan där lillan ska börja nu i höst, ja vi blir vilket som kvar här nere. Inskolningar inbokade så det kommer bli fullt upp i sommar. En av fördelarna är att en del av hennes nuvarande dagiskamrater kommer att fortsätta i samma klass som henne. Fröken och fritids och allt verkar ok så vi får se hur det funkar när allt väl sätter igång. Två långa dagar ledighet framför mig...*suck*... Hade hellre jobbat de två och varit ledig i helgen istället... Tråkigt att vara hemma när alla andra jobbar....men efter helgen så får jag två lediga dagar till...det är ju en liten ljusning iaf.....och lagom till lediga helgen så trillar det in ett par sekiner på kontot med så man inte behöver suga på tavelramarna längre.

Trolla med knäna?

Tur att man är händig på det mesta.... Dock lite trött på att vara fattig. Inte kul att leva på vatten och knäckebröd, mycket mer får man inte för en femtilapp. Lönen blev aningens decimerad genom att lillan åkte på vattkoppor och man blev hemmavid en vecka, att "förkränkningskassan" dessutom inte har nån brådska att betala ut pengarna gör ju inte saken bättre... Dotterns far har heller inte fattat att ungar kostar och vägrar betala för henne, så papper är inlämnade för tre månaders utebliven betalning. Visserligen kommer allt i klumpsumma i slutet på månaden men det hjälper faan föga nu.

Här kommer solen!

Närmare +30 idag gjorde det näst intill omöjligt att sitta i solen...men det är klart man gjorde det ändå... Jag och "grannfruarna" placerade oss på framsidan redan strax före lunch och satt ute ända tills solen försvann bakom trädtopparna. Både lunch och middag intogs ute i det fria och var utomordentligt trevligt. Att ingen av oss tänkte på att använda solskyddskräm gjorde det hela lite mer spännande. Lillan var såklart ordentligt insmord och skyddad från de skadliga strålarna, men min numera röda hud vittnar om för lite eftertanke.... Ja ja nån gång kanske man lär sig.. Tänkte jag ska fortsätta köra mitt lilla träningspass morgon och kväll så bör det kunna ge lite utdelning, Råskinn kanske skulle uppskatta det om inte annat.:) I övrigt så är det väldigt tyst överallt, och jag är inte fullt bekväm med det... Hade varit trevligare att höra ifrån honom ibland, men han kanske behöver den tiden själv. Den som lever får se och jag går fortfarande och hoppas... I morgon är det dags för jobb igen och i morgonkväll ska jag och lillan till hennes skola där hon ska börja i höst. Träffa lärare och andra barn. Spännande vill jag lova och inte utan att även mamma känner ett litet pirr i magtrakten. :)