Våren på vänt....

Vet inte riktigt vart våren tagit vägen men inte sjutton är den här inte!! Temperaturen har de sista veckorna krupit ner till -25 och snön har svept in landskapet i sin vita dräkt, som för att narra de gröna små löv man så hett eftertraktar. Tomatfrön är inhandlade men ännu inte planterade eftersom att våren och värmen tydligen låter vänta på sig ordentligt..... I övrigt känns det som att allt har sin gilla gång... Råskinn knegar veckovis på båten. Jag och lillan ilar mellan hem, dagis och jobb....och kattfaan är ute en halvtimme i taget och spöar alla katter i området. Han har förresten börjat äta vitkålssallad också...nåt fel måste det vara på den kissen. I morgonkväll så kommer gubben hem igen och det känns bra, en ledig helg med hela familjen. Kanske att vi kan hitta på nåt också, skulle vara trevligt att göra nåt annat än att bara sitta hemma.... Framåt våren har jag tänkt att ta en sväng till stan och umgås med svägerska, om hon inte kommer hit istället, lättare med barnpassning och sånt eftersom lillan bor här mest hela tiden. Trevligt kommer det säkert att bli iaf.:) En gammal väninna från Norr har hört av sig och vi har bokat en dejt i sommar när hon med make åker ner till Bluesfestivalen. Händer en del men bara alldeles lagom.:)

Ordning

Känns mer och mer som att alla pusselbitar börjar falla på plats igen. Skönt! Ska bli härligt att få vara ledig i helgen och bara koppla av från alla måsten. Det nya jobbet har funkat över förväntan, hoppas bara mina nya arbetskamrater tycker likadant.:) "Sol ute. Sol inne. Sol i hjärtat. Sol i sinnet." Så känns det nu...att äntligen få lite lugn och ro i tillvaron. Lillan kommer ner igen på fredag och det är nog det som till stor del gör att jag kan slappna av lite. Jobbigt att vara ifrån någon man tycker om så länge. Nu är man inne i sitt lilla ekorrhjul men det är helt ok. Att vara ledig en helg på riktigt och umgås med dem man älskar, utan att känna pressen att man inte kan säga nej om dom ringer och vill att man jobbar. Stabilitet gillas.

Easy??

Finns det nåt sånt? Hela livet är väl en kamp...eller??? Saker är inte enkla och när man tror man funnit en rätsida på allt så fortsätter kampen. Jobbigt... Man tror man listat ut allt, men då kommer det som legat under ytan fram, och inte till ens eget bästa... Att allt inte är perfekt skiter jag i för jag är lycklig.:)

Ljusare tider?

Håller tummarna för att vi nu är på väg mot ljusare tider. Plusgrader utomhus och den förhatliga snön smälter som en vårflod. Tomatfrön är inköpta och väntar på att få hamna i jorden. Har börjat mitt nya jobb med allt vad det innebär innan man lärt sig hur allt fungerar på just det stället. Stressigt till max men det verkar funka ganska bra, och en fast månadslön ger genast lite härligt ljus över tillvaron, ikeas shoppinglista kan man snart damma av och göra verklighet av. Blir väl lite slit i ett par månader till innan allt hamnat där det bör vara, sakta men säkert blir nog allt bra.:)

Tjurskallig.

Tjurskallig är nog alla lite till mans. Man vill stå på sig och ha rätt i sina åsikter, och det har man ju egentligen eftersom att alla är olika och har olika saker med sig i bagaget. Alla har alltså rätt utifrån sina egna åsikter...så enkelt är det. I ett förhållande så är det lite svårare eftersom man ändå måste ta hänsyn till vad den andra parten tycker och tänker, trots att man egentligen inte alls håller med. Det som är en skitsak för den ene kan ha väldigt stor betydelse för den andre. Det handlar inte om att man behöver byta åsikt, utan om att ha förståelse och acceptera att alla inte är stöpta i samma form. Det är en av de första reglerna man får lära sig i mitt jobb, och när man pysslat med det länge så är det ganska lätt att ha förståelse för andra. Bara för att jag gillar att duscha i +50 grader så accepterar jag att andra vill ha +35...även fast jag egentligen tycker det är för kallt... Bara för att jag gillar att städa så räknar jag inte med att alla andra gör det. Att inte sätta sina egna känslor och åsikter på andra är nog det svåraste man kan lära sig. Älska mig för den jag är och inte den du vill jag ska vara.

Ödets nycker

Att inte kunna påverka är det värsta jag vet! Att bara sitta ner och gilla en situation som någon annan bestämt åt dig utan att du har nåt att säga till om saken.... Jag har ju både känslor tankar och åsikter jag med. Räknas inte dom? Är jag mindre värd eller? Känner mig lite lätt sarkastisk gentemot ödet just nu.
Precis fått ett fast jobb också (yihaaa!!) som jag ska börja nu i veckan. Känns jättekul att äntligen få en tjänst, men å andra sidan känns det som "Varför??"... Hade jag inte kunnat få den för två månader sedan, då hade jag gladeligen tackat ja och förmodligen fortsatt att vara lycklig. Kan man inte bara få vara riktigt glad och nöjd någon gång eller är det bara livets sätt att gnugga händerna och gotta sig i andras olycka. Nu vill jag bara att ödet tar sitt förnuft till fånga och ställer allt till rätta igen.

Snön lyser vit på taken...

...endast nattpersonalen är vaken. Såhär i juletider så vill de flesta vara hemma och lediga, vilket medför en ypperlig möjlighet för oss vikarier att roffa åt oss timmar med storhelgstillägg. Lillan är hos pappa i norrland och firar jul med släkten. Gubben är på båten och sliter mellan vågtopparna. Vad gör då jag?? Jo säger självklart till chefen att jag kan jobba så mycket det behövs eftersom det bara är katten som sitter och väntar på mig.... Det har resulterat i två extra nattpass och lagom till 10-kaffet idag så fick jag förfrågan om att jobba ännu en natt. Som alltid när Råskinn går på båten så ligger jag sömnlös de två första nätterna så att jobba känns självklart. Först ett 5-timmars pass på förmiddagen, hem och sova lite och sedan 10 timmar till. Att jobba 15 av 24 timmar blir lite tufft men samtidigt skönt att klara en sån bedrift. Nyårshelgen är vi ju lediga så då kan man slappa med gott samvete.