Avslutningsdag.... Ett tag försökte man hålla tillbaka tårarna, men då Kicki och Stefan körde sin duett så brast det... Alla människor som man lärt känna och umgåtts med under ett år och nu går man skiljda vägar.. Lite speciellt inom den här genren är ju att man kommer varann riktigt nära, inpå skinnet liksom. Man delar känslor och beröring på ett annat sätt än på många andra ställen, vilket även gör att man kommer varann närmare inpå livet och det blir jobbigare att skiljas åt. Kram-ringen gick nog i ett par varv, nästan alla grät och hade svårt att ta farväl. Tror nog ändå att vi kommer fortsätta hålla kontakt, om än kanske sporadiskt. Sen så är vi ju alla fortfarande bosatta inom Sveriges gränser..och landet är trots allt ganska litet... Kommer sakna allihopa grymt mycket, men blickar framåt mot nya mål och sydligare nejder.
1 kommentar:
Kommer sakna allt jag med. Det känns superdupertomt i själen. Det var jobbigt att säga hej då till alla, och fruktansvärt vidrigt att säga hej då till Stefan. Fast det är kanske inte så konstigt!
Vi ses och hörs snart igen Linda!
Tusen kramar till dig "mamma":)
Skicka en kommentar