Efter hårda grubblerier och sömnlösa nätter?? Nä, en psykoanalys på mig själv är inte så svår att göra.... Jag vet nu varför jag reagerat så hårt som jag gjort på vissa saker.... Självklart ska man i ett förhållande kunna acceptera att ens partner har vänner av det motsatta könet. Det enda som krävs för att det ska kunna kännas bra är att man bekräftar och respekterar varandra, då behöver man inte se den andra människan som ett hot. Man ska inte jämföra sin partner med andra och framför allt inte bara dra fram alla dåliga saker. Att kunna lita på varandra kräver en del och efter mina tidigare erfarenheter så behöver jag nog en hel del. Jag var en gång den enda kvinnan i världen, men petades raskt ner på stegen och sjönk i aktning. Positiv och stöttande....positiv positiv positiv.... Om någon av mina vänner behandlade min partner som skit så skulle jag aldrig acceptera det utan genast utesluta personen från min vänkrets.... Inte tycka att "-Nä, men han är ju snäll egentligen", när jag vet det sårar den människa jag ska föreställa att älska. Då är det inte ett förhållande byggt på kärlek och respekt utan bara nåt för min egen vinning. Ibland måste man faktiskt välja vem man vill ha och vad som betyder nåt. Kärlek, respekt och förståelse är nog ganska bra ledord i ett förhållande....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar