...fast det hindrar inte att man ibland blir besviken... Dörren svänger åt båda håll och om man tar så får man även vara beredd att ge, det man utsätter den andre för får man nog räkna med att själv bli utsatt för.... Hoppas ändå att framtidsplanerna inte är ändrade utan min vetskap.

Vårsprång??

Stormade som sjutton i natt och med lite tur så var det en hint om att våren är på väg....eller stormar som får blodet att svalla ger det mer kraft, så mitt lär nog vara ganska kraftfullt vid det här laget. :D Snön försvann för en tid sedan och att dagarna blivit längre resulterar i ljus och en ljusnande framtid känns inte för avlägsen. Allt går åt rätt håll även om man kanske får räkna med ett och annat bakslag ibland. Alla de rätta komponenterna finns där så får man bara allt att passa in så kommer det bli lysande. Det måste få vara dåligt ibland för att kunna vara bra, men jag har äntligen funnit trygghet igen. Norrländskan is back.

Eget ansvar?

Att en del har så lätt att skylla sina egna fel och brister på andra.... Måste vara skönt att allt hela tiden är nån annas fel utom ens eget..... Om jag tappar en kasse med saker så är det inte mitt fel utan det är nån annans... Är det inte så att man är ansvarig för sina egna handlingar och även den bäste kan göra fel ibland utan att behöva skylla ifrån sig....

Nytt år nya tag...

Julledigheten blev lite längre än planerad. Lillan fick feber redan två dar innan dopparedan, och på dopparedan hade hon redan smittat mig... Ett par dar i tystnad då jag även lyckades tappa rösten. Jämna febertoppar, rinnande näsa och en envis hemsk hosta. Igår gick vi till läkaren som konstaterade virus, alltså ligga i soffan och vila och må bra. Med lite tur kanske man piggat på sig lite till nyår iaf. I övrigt så har julen varit riktigt bra. Trivsam och lite lagom julig och jag tror både lillan och Råskinn uppskattade klapparna. Börjat slipa lite på löftena inför det nya året.. Kommit på att allt inte måste vara perfekt, det är faktiskt inget fel med det som är bara är ok.... Att hitta tillbaka till sitt gamla jag, på den tiden man tyckte allt var helt ok och man inte gick runt och var missnöjd. Göra sånt för sin egen skull som man mår bra av så blir alla lyckliga. Jag behöver inte vara världsbäst på allt och göra saker för andras skull om det inte känns ok för mig. Känna mindre krav helt enkelt, jag behöver inte göra hela världen lycklig.....och att hitta den gamla norrländskan igen... I morgon ska jag släpa mig till affären och shoppa en liten snarrbricka till nyårsafton då Råskinn kommer hem igen....men det är inte för att han ska bli glad utan det är för min egen skull ;)

Julstök..??..

Skinkan ligger nygriljerad på spisen. Liten har haft duktigt med feber hela natten men är lite piggare nu. Alla klappar är inhandlade och jag är rastlös... Råskinn har åkt till släkt och vänner i stan och ger mig bara ännu en påminnelse om hur långt bort jag är från de mina och hur ensam jag är här nere.... Annandan går han på igen så då blir jag än mer ensam och kommer vara så över hela nyårshelgen. Liten lägger sig i tid på kvällen så att fira in det nya året med katten känns inte så spännande..... Men jag tror ändå att tomten vet vad jag vill ha i julklapp och hoppas jag inte är ensam om det.....

Jag då??

Kanske låter en aning egoistiskt men det jag får höra hela dagarna, både på jobbet och hemma, är "jag vill...".. Jag ska förstå allas känslor och behov och kunna ställa allt till det rätta och uppfylla andras krav på vad och hur dom vill ha saker och ting. Ibland ska jag bara vara tankeläsare och "veta".. Vem frågar mig? Vem undrar hur det är och om det är ok? Jag ska delas upp i 200 små bitar och göra så att alla blir glada och lyckliga, och om två önskningar kolliderar så får jag stå i mitten och ta smällen av missnöje som kommer från en av parterna. Om någon emellanåt bara kunde tänka på mig en liten stund innan önskningarna och kraven började hagla så skulle jag vara glad.... Just nu är det önskningar som får mig att slå knut på mig själv för att göra andra lyckliga. Om nån tyckte om mig så skulle dom försöka se till att även jag fick må bra ibland, allt handlar om kompromisser och hänsyn. Jag tycker inte att den bästa lösningen bara är att sticka från allt även om den är den enklaste. Utarbetad trött och deprimerad och har en klump i magen av rädsla för vad framtiden känner för att kasta på mig....

Insikt....

Efter hårda grubblerier och sömnlösa nätter?? Nä, en psykoanalys på mig själv är inte så svår att göra.... Jag vet nu varför jag reagerat så hårt som jag gjort på vissa saker.... Självklart ska man i ett förhållande kunna acceptera att ens partner har vänner av det motsatta könet. Det enda som krävs för att det ska kunna kännas bra är att man bekräftar och respekterar varandra, då behöver man inte se den andra människan som ett hot. Man ska inte jämföra sin partner med andra och framför allt inte bara dra fram alla dåliga saker. Att kunna lita på varandra kräver en del och efter mina tidigare erfarenheter så behöver jag nog en hel del. Jag var en gång den enda kvinnan i världen, men petades raskt ner på stegen och sjönk i aktning. Positiv och stöttande....positiv positiv positiv.... Om någon av mina vänner behandlade min partner som skit så skulle jag aldrig acceptera det utan genast utesluta personen från min vänkrets.... Inte tycka att "-Nä, men han är ju snäll egentligen", när jag vet det sårar den människa jag ska föreställa att älska. Då är det inte ett förhållande byggt på kärlek och respekt utan bara nåt för min egen vinning. Ibland måste man faktiskt välja vem man vill ha och vad som betyder nåt. Kärlek, respekt och förståelse är nog ganska bra ledord i ett förhållande....