fredag 30 januari 2009

Våldet i samhället.



Det är så fruktansvärt och oförklarligt hur sådant kan få hända i dagens samhälle. Tänker på den 11-årige engelska pojken som blev ihjälskjuten på väg hem från en fotbollsträning. Samtidigt läser man hur våldet mot barn ökar lavinartat. Det är ju fruktansvärt!!! Spädbarn misshandlas till döds!! Nä fy sjutton!! Nåt som retar mej ännu mer är folk som finns runt omkring och ser allt som händer, men inte gör nåt för att ändra på situationen. Varför är folk så rädda för att lägga sig i?? För ett par år sedan så blev polisen under ett år (i en stad) kallade till 76 utryckningar där det rörde sig om våld i hemmet (våld mellan vuxna). I 65 av dessa fall fanns det barn inblandade. Det otroliga var att ingen tog hand om barnen den gången. Ett barn ska aldrig behöva bevittna något sådant. Föräldrar som bråkar klyver barnen på mitten. Spelar ingen roll om ena partnern är en riktig skitstövel (som regel inte ens fel att 2 träter) barnen har ändå en dubbel lojalitet, vilket innebär att dom älskar båda sina föräldrar vilket som. Barn som ser våld har dessutom lättare för att bruka våld eftersom dom inte ser det som något konstigt. "Morsan brukar dänga farsan varannan dag så vad är det för konstigt med det??". Det är upp till oss vuxna att försöka föregå med gott exempel och lära dem vad som är ok och inte. Om jag ser barnen bråka på skolgården så brukar jag lägga mig i, för det är sällan någon lärare gör det. Vad ger det för signaler till barnen om ingen säger nåt när dom slåss? Jo, att det är helt ok så det är bara att fortsätta, vilket innebär att våldet bara eskalerar. En ond cirkel. Tillslut vågar ingen säga nåt för dom är för rädda för sitt eget fega skinn. Det är bara så att våld föder våld. Jag vågar kliva in. Vågar du??

Inga kommentarer: