tisdag 13 januari 2009

Vilken skitdag...


Sömn föregående natt = näst intill noll...blir nog inte bättre i natt heller..*suck*.. Klev upp i morse och stapplade ner till köket. Sin gamla vana trogen slänger jag på 8 koppar kaffe... Står där efter en stund och häller upp första morgonkoppen..jag dricker bara en kopp på morgonen!! En hel termos kaffe till Råskinn som inte ens är här!!.. Efter att ha torkat tårarna en stund så var det bara att packa väskan och bege sig till skolan... Där väntade ett prima vista prov...(man får noter och text till en låt man aldrig tidigare hört och sedan ska man sjunga den...hm...) var inte så svårt som jag trodde... Sedan var det dags att öva lite utrikiska. Amerikanska. Engelskan sitter ju som en smäck och enligt läraren har jag ett perfekt engelskt uttal. Amerikanska känns inte riktigt lika lätt. Får man överdriva lite och lägga sig till med en släpig sydstatsdialekt så går det ju nån väg. Vi fick ett antal monologer att välja bland, öva en liten stund och sedan läsa upp dom... Jag valde en bit ur "Full metal jacket" där man fick vara en militär som stod och skrek hemska svordommar och liknande åt sina underordnade. Riktigt kul. Trodde jag avreagerat mej tillräckligt för idag redan där. På vägen hem ringer jag och försöker få tag på sonen...inget svar.. Surare och surare blir jag och när jag kommer hem så vet han inte ens vart telefonj**eln är. Ev stulen på skolan! Vad glad man blir!! I samma veva ringer stackars Råskinn och behöver norrländsk datasupport. Oj vad inspirerad man känner sig. Dessutom lite krångligt när det är nåt nytt program som man aldrig jobbat med själv..han tog åt sig när jag skrek på sonen (som dessutom tappat både busskort, plånbok och en tröja idag) och erbjöd sig att återkomma. Lugnade ner mej något och lyckades guida honom så pass att han fick igång sitt bredband. Det är ju räddningen nu när han är så långt borta...det är ett ganska brett band så det håller hela vägen ner till stan. Telefonen är förresten återfunnen i morfars bil men resten av grejorna är fortfarande borta... Råskinn vet jag däremot vart han är och det är ju egentligen bara det som räknas....resten är ju värdsliga ting..

Inga kommentarer: