Har väl så smått börjat fatta, fast jag inte vill... Omprioriteringar och totalvändning av hela livet. Helt plötsligt är det bara jag och lillan igen och det känns konstigt. Hade ju förberett mig på att resten av livet skulle även inkludera Råskinn. Jag skulle säkert kunna hitta nån kille som städade mer hemma, hade flashigare bil, gillade att vara med ungarna mm...men det hjälps inte. Det är ju ändå Råskinn jag älskar och ville vara med, för trots att han är som han är så är han ändå i mina ögon så nära perfekt man kan komma. Att han inte vill vara med längre skapar en aning kaos för mig. Har haft svårt att sova på nätterna när han varit borta på båten och nu har jag ingen aning hur jag ska kunna slappna av överhuvudtaget. Behövde honom för att må bra men man får inte alltid som man vill.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar