Var dum nog och frågade lillans pappa om han kunde ställa upp och ha henne sådär en två veckor. Han vet hur läget är här nere och han har inte träffat henne på tre månader....klart det blev ett blankt "Nej."...har ju inte tid.. Räknade ut lite snabbt att han kommer ha möjlighet att träffa henne runt midsommar och till hösten börjar hon skolan så då blir det bara på loven. Att man är så ointresserad av sina barn känns hemskt. Nog för att sonen och jag bor långt ifrån varann men vi håller ändå kontakten via telefon och data... Singelmorsa i ordets alla bemärkelser och det är inte konstigt man aldrig frågar nån om hjälp när det ändå alltid blir nej...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar